Language Games and Meaning as Used in Student Encounters With Scientific Literacy Test Items

Abstract

Previous research in science education has suggested that difficulties among students learning science relate to challenges in framing its discourse. This article examines the role that language plays in a scientific literacy test for which everyday life is an augmented aspect. Video-recorded data was collected in four ninth-grade science classes in a Swedish compulsory school as small groups of students discussed and collaboratively solved PISA science test items. The theoretical framework assumes sociocultural perspectives as well as that of Wittgenstein's later works on language. The study involves an analysis of students' meaning making of specific words that occur in the test and the various language games to which these words contribute. Specifically, we analyzed the students' use of four different words: reference, constant, pattern, and factor. We found that the students use these words in everyday or mathematical language games; for example, understanding the word "pattern" as a mathematical regularity rather than a result of a scientific experiment. The results were analyzed in relation to the specific illustrations and wording that contextualize the items. We argue that a crucial part of being scientifically literate is privileging science content over other possible disciplines and contexts and ignoring the everyday perspective.

Multilingual students’ use of translanguaging in science classrooms

“…Consequently, the science classroom may be described as an encounter in which several discursive languages are in use and being negotiated (Jakobsson, Mäkitalo, & Säljö, 2009;Kelly, 2011;Nygård Larsson & Jakobsson, 2017). However, several studies indicate that, in such situations, science learners are often confronted with an implicit language use and words from various discourses, which may connote different meanings in different discourses (Serder & Jakobsson, 2016;Yore & Treagust, 2006). For example, Rincke (2011) illustrates this phenomenon by describing how students develop an understanding of the concept of 'force'.…”

“…The specialised subject-specific language in science education constitutes a challenge in the learning processes for most students (e.g. Serder & Jakobsson, 2016;Wellington & Osborne, 2001). As mentioned, this challenge is clearly even greater for second-language learners (Seah & Yore, 2017;Turkan & Liu, 2012).…”

Semantiska vågor – elevers diskursiva rörlighet i gruppsamtal

“…PISA) kopplas ofta naturvetenskapliga frågeställningar till mer vardagliga kontexter Sadler, 2011). Denna högre grad av kontextualisering ställer ytterligare krav på elevernas för-måga när det gäller att röra sig mellan vardagliga och vetenskapliga diskurser i fråga om synsätt, erfarenheter och språkbruk (Nygård Larsson, 2011;Serder & Jakobsson, 2016). En central fråga i dessa sammanhang blir därmed hur elevernas språkliga rörelser mellan olika diskurser och språkbruk kan förstås och beskrivas.…”

“…Exempelvis beskriver Yore och Treagust (2006) naturvetenskaplig undervisning såsom ett three-languageproblem där vardagsspråk, skolspråk och ämnesspecifika språk möts och relateras till varandra. I denna typ av situationer får vissa ord och uttryck helt olika betydelse eller innebörder beroende på sammanhanget de används i vilket ofta skapar förvirring hos eleverna (Serder & Jakobsson, 2016). Slutsatser från ämnesdidaktisk forskning (t.ex.…”

“…Även andra grammatiska metaforer, exempelvis participformer såsom "vattenlevande" och "frilevande", bidrar till en förtätning av nominalgrupperna, och är vanliga i mer beskrivande texter (Nygård Larsson, 2011). Detta språkbruk kan sammantaget skapa svårig-heter för elever (Serder & Jakobsson, 2016) samtidigt som grammatiska metaforer är en viktig resurs i skapandet av ett naturvetenskapligt språk eftersom det medger att processer kan diskuteras som fenomen (Fang, 2005). Painter, Derewianka & Torr (2007) menar att en medveten användning av grammatiska metaforer blir särskilt central för språkutvecklingen i den naturvetenskapliga undervisningen under de senare skolåren.…”