Semantiska vågor – elevers diskursiva rörlighet i gruppsamtal

Abstract

Högskolan i Halmstad och Malmö högskola, Sverige anders.jakobsson@mah.se Pia Nygård Larsson medverkar för närvarande i två forskningsprojekt om språkliga perspektiv på lärande i naturvetenskapliga skolämnen. Hennes forskning rör ämnesundervisningens språkliga, textuella och didaktiska dimensioner. Pia Nygård Larssons doktorsavhandling från 2011 bär titeln "Biologiämnets texter -text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass". Hon är fil dr i svenska med didaktisk inriktning och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Malmö högskola, fakulteten för lärande och samhälle.Anders Jakobsson is the former research leader of the project Large-scale Studies and Students' Achievement in Science (PELS), the Network of Re-analyses of Large Scale Studies (RASS), and the research project about The relation between trends on large-scale science studies and how teaching and learning are constituted in science classrooms (MAW 2013(MAW -2016. During later years the research interest have been related to how science teaching and learning are constituted and outlined in various school environments from the perspectives of classroom discourse and use of language in classroom activities. AbstractIn order to use and understand a scientific language students need the ability to move between everyday and scientific discourses. This article analyses exploratory talks and use of language when students collaboratively discuss a science assignment. The aim is to develop an analytical tool that can facilitate understanding and visualization of students' language use. The concepts of discursive mobility (Nygård Larsson, 2011) and semantic waves (Martin, 2013; Maton, 2013) constitute the starting point in the analysis and the students' discussions are explored by using the concepts of semantic gravity and semantic density. The results display that all of the students' conversations contain a certain degree of discursive mobility. However, there exists differences in how the conversations move between everyday and scientific languages and in terms of how successful the students are to formulate a specific subject language. In some conversations, everyday expressions become a productive resource and a bridge to a more scientific language. InledningSenare års forskning inom naturvetenskapernas didaktik har alltmer riktats mot språkliga perspektiv på lärande i de naturvetenskapliga ämnena. I grundskolan är målet inte primärt att eleverna ska tala som naturvetare, men de behöver utveckla ett funktionellt språk där naturvetenskapliga termer och begrepp används på ett ändamålsenligt sätt och som ett redskap för att utveckla förståelse. Att elever kan förstå och använda ett sådant språk är således också centralt för deras lärande. För att åstadkomma denna utveckling behöver de närma sig den naturvetenskapliga praktiken, som i skolan kan beskrivas som en form av hybridpraktik med hybrida former av språkbruk (Bakhtin, 1981).

Topsar och cellmembran : Kroppens näringsupptag i undervisning och elevtexter på mellanstadiet

“…Användning av vardagsspråk kan för många elever utgöra nödvändiga steg på vägen till ett naturvetenskapligt språk (Rundgren, 2006a). Användning av vardagsuttryck kan också utgöra en del av så kallade semantiska vågor, det vill säga växlingar mellan vardagsspråk och naturvetenskapligt språk (Nygård Larsson & Jakobsson, 2017). Således har språk en central roll vad det gäller meningsskapande inom naturvetenskap (t.ex.…”