Using pulsed-field gel electrophoresis (PFGE) we have previously described the occurrence and possible dissemination of a clone of multidrug-resistant Staphylococcus epidermidis (MDRSE) in 2 hospitals in northern Sweden during 2001-2003. The aims of the present study were to investigate if this clone still persisted, 7 y later, in these 2 hospitals and whether this specific clone was detectable among clinical isolates from 9 other hospitals, 6 Swedish as well as a Norwegian, Danish and a German hospital. In total, 173 clinical isolates of MDRSE isolated during 2003 to 2008 were analysed using PFGE, of which 22 isolates were also characterized by multilocus sequence typing (MLST). Two dominating PFGE types (types A and B) were identified, consisting of 56 (32%) and 38 (22%) isolates, respectively. Type A, which was detected in the Norwegian and all Swedish hospitals, proved indistinguishable to the clone previously identified in 2001-2003 and corresponded with a novel sequence type (ST215). Type B was discovered in the German, Danish and in 7 Swedish hospitals and corresponded with ST2. In conclusion, we have demonstrated the occurrence, persistence and potential dissemination of 2 MDRSE genotypes, including a novel sequence type (ST215), within hospitals in northern Europe.
The results of this study suggest clonal spread of multidrug-resistant CNS within our hospital and that some clones are endemic in the hospital environment.
Staphylococcus saprophyticus is a common cause of urinary tract infections (UTIs) in women. Little is known about the molecular epidemiology of S. saprophyticus UTIs. In the current study, we compared 76 isolates of S. saprophyticus prospectively isolated from women with uncomplicated UTI participating in a randomized placebo-controlled treatment trial performed in northern Sweden from 1995 to 1997 with 50 strains obtained in 2006 from five different locations in northern Europe with pulsed-field gel electrophoresis (PFGE). The aim was to elucidate the molecular epidemiology of this uropathogenic species and to investigate whether specific clones are associated with UTI in women. A total of 47 different PFGE profiles were detected among the 126 analyzed isolates. Ten clusters consisting of 5 to 12 isolates each showing PFGE DNA similarity of >85% were identified. Several clusters of genetically highly related isolates were detected in the original trial as well as among isolates obtained during 2006 from different locations. In the original trial, clonal persistence was found among 16 of 21 (76%) patients examined in the placebo group at follow-up 8 to 10 days after inclusion, indicating a low spontaneous short-time bacteriological cure rate. We conclude that multiple clones of S. saprophyticus were causing lower UTIs in women. The result suggests that some human-pathogenic clones of S. saprophyticus are spread over large geographical distances and that such clones may persist over long periods of time.
INLEDNINGPostoperativ sårinfektion är en komplikation som förekommer i samband med kirurgi och bidrar till förlängd sjukhusvistelse och kostnader för samhället (1). En postoperativ sårinfektion medför lidande för den enskilde patienten (2). Faktorer som påverkar förekomst av postoperativ sårinfektion anses bl.a. vara komorbiditet (1), att antibiotikaprofylax ges vid korrekt anpassad tidpunkt, kirurgens skicklighet att utföra ingreppet och förekomst av handskperforationer hos det sterilklädda operationsteamet (3). Det kirurgiska teamet ska tillsammans tillgodose säker vård och ett gott operationsresultat för patienten (4). Risken för att patientens sår ska smittas av sjukdomsframkallande bakterier finns alltid men den kan minimeras genom korrekta aseptiska rutiner vid hantering av den sterila utrustningen (5,6,7,8), väl fungerande ventilation i operationssalen anpassad till ingreppets art (9,10) samt att personalen använder korrekt arbetsdräkt (11) och ett korrekt beteende i operationsrummet (6,8,12). Det är en stor utmaning att minimera risken för kontamination av operationssåret och den sterila operationsdukningen eftersom personal och den patient som finns i operationsrummet kontinuerligt ger upphov till mikroskopiska bakteriebärande hudflagor som svävar i luften och kan sedimentera ned i operationsåret, på alla ytor i rummet (13) och på den sterila arbetsdräkten (14).Inom operationsteamet har operationssjuksköterskan ett yrkesansvar för en hygieniskt och aseptiskt säkrad vårdmiljö vid patientens operation (5,6,8,15). Operationssjuksköterskan förbereder den sterila utrustningen till patientens operation på sterildraperade instrumentbord, dvs. iordningsställer operationsdukning (7,11). Begreppet sterilt definieras som att det teoretiskt sett inte finns mer än en, eller mindre än en, levande mikroorganism på en miljon produkter (16) och operationsdukningen ska ske så att produkternas sterilitet bevaras (10). Operationsdukning är en infektionspreventiv omvårdnadshandling (15) som bidrar till att risken för en vårdskada i form av en postoperativ sårinfektion ska minska eller förhindra att patienten drabbas (17,18). Enligt en internationell standard ska en operationsdukning inte täckas över utan kontinuerligt övervakas inför operationsstart för garanterad sterilitet (7). En svensk riktlinje anger tvärtemot att instrumentbord ska övertäckas med sterila dukar tills instrument och material ska användas (11). En svensk standard (10) anger också att om det finns ett särskilt rum (uppdukningsrum) som har operationsrumsventilation så kan instrument dukas upp och förvaras där om de övertäcks med steril duk (11). Det finns få publicerade studier som anger hur lång tid en operationsdukning kan vara iordningsställd utan att bli kontaminerad. I en studie från 1993 (19) ansågs dock att 24 timmar var en acceptabel tidsgräns för en iordningsställd operationsdukning för att användas vid ett kommande kejsarsnittsingrepp. I ett opublicerat kliniskt kvalitetsutvecklingsprojekt från 2003 (20) anges 15 timmar som en acceptabel tid. I en...
scite is a Brooklyn-based organization that helps researchers better discover and understand research articles through Smart Citations–citations that display the context of the citation and describe whether the article provides supporting or contrasting evidence. scite is used by students and researchers from around the world and is funded in part by the National Science Foundation and the National Institute on Drug Abuse of the National Institutes of Health.