Similarities and variation in preschool special education studies: an overview of main content themes in Nordic research

Abstract

This review aims to provide an overview of content in Nordic research between 2006-2014 in the field of special education in preschool. More specifically, this review identifies the similarities and variation in and between content in the research. A total of 31 studies were found to be relevant. A summative thematic content analysis was made. The review revealed five main content themes: 'special education and children in preschool'; 'inclusion and participation'; 'relationships, interaction, and cooperation'; 'special educators'; and 'special education documentation'. The themes give a better understanding of what content areas are focused on in the field of research. The result of the review points towards a shift in research. This from mainly have focused on individualbased interventions, to have a clearer direction to issues involving occupational groups responsibilities and opportunities in creating a preschool for all children, and concerns related to conditions for inclusion in spatial, social, and educational ways.

När barn blir till belastning och problem i förskola

“…Tidigare forskning (Palla, 2011(Palla, , 2015(Palla, , 2018(Palla, , 2019(Palla, , 2020 bekräftar behov av studier som särskilt fokuserar på förhållningssätt till barn som konstruerats som i behov av särskilt stöd. Mot bakgrund av resultatet i en nordisk forskningsöversikt konkluderas att "[u]tifrån det avgränsade antal aktuella studier om specialpedagogik i förskola som identifierats indikerar resultatet av dessa att utvecklingsbehoven i verksamheten förefaller gälla värdegrundsfrågor och synen på barn som av olika orsaker kommit att betraktas som barn i behov av särskilt stöd inom förskolan" (Palla, 2015, s. 96).…”

“…Det skapas, inte minst med tanke på materialets dignitet och att det är offentligt publicerade och framförda berättelser, en sorts sanning (Foucault, 1971(Foucault, /1993(Foucault, , 1980 om "vissa" barn i svensk förskola. DISKUSSION I jämförelser med tidigare forskning kan vi se att det som uttrycks inom diskursen om det pressade läget, som förvisso bygger på allt från frustation till uppgivenhet, i flera delar ligger i linje med diskussioner och dokumentationer som görs i och genom andra diskursiva praktiker i dagens förskola (jfr Lutz, 2009;Pihlaja m.fl., 2015;Palla, 2011Palla, , 2018Heiskanen m.fl., 2018). Om vi tänker oss att språket inte bara avspeglar -utan faktiskt också bidrar till att skapa verklighet -blir dessa uttryck sätt att förstå och tänka om "vissa" barn vilka potentiellt påverkar hur förskolepersonal bemöter och samspelar med barn i daglig praktik.…”

“…Utifrån denna studies resultat samt tidigare nordisk forskning (t ex Lutz, 2009;Palla, 2018Palla, , 2019Palla, , 2020Sandberg & Ottosson, 2010;Warming, 2011;Åmot, 2012) kan slutsatserna motivera fortsatta studier som mer ingående och specifikt fokuserar på etiska aspekter och förhållningssätt i normaliserande förskolepraktiker (jfr även Black Delfin, 2020; Sonu & Benson, 2016), inte minst i relation till barn som konstrueras och kategoriseras som avvikande och som problem. Vad betyder det exempelvis att utmålas som en belastning för eller ett besvär i den verksamhet där man har en lagstadgad rätt att vara och bidra under inkluderande ideal?…”

Speaking of children’s needs: The tricky terrain between preschool policy and practice

“…It has been well established that the Swedish preschool is a child-centred educational institution (Lindgren, 2018;Palla, 2020b;Tallberg Broman & Vallberg Roth, 2019). The Swedish preschool has been said to welcome all children (Palla, 2011).…”

“…It is not self-evident whose needs should be brought to the fore in groups comprising some 15-25 children, nor is it obvious how and when the needs of all children versus the needs of one child or certain children are to be met. Research regarding ethical dilemmas in preschool has been focused in part on inclusion as a right for all children in Nordic preschool forms, and on the fact that it is difficult to argue for simple solutions or pat answers to complex everyday preschool-related occurrences (Palla, 2011(Palla, , 2020bWarming, 2011;Åmot, 2012). The actions of preschool staff are often related to their immediate assessments in the moment (Åmot, 2012), or to their extemporaneous pedagogy in difficult situations (Gjermestad, 2009;Wetso 2006).…”