När barn blir till belastning och problem i förskola

Abstract

Studien tar utgångspunkt i 1600 berättelser som finns publicerade på förskole-upprorets hemsida www.forskoleeupproret.weebly.com under #pressat läge. Studiens syfte avgränsas till att identifiera och analysera förskolepersonals utsagor med fokus på de delar som rör barn som på olika vis konstrueras och kategoriseras som i behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget. Tre huvudfrågor ligger till grund för analysen: Vilka uttryck om barn som konstrueras som i behov av särskilt stöd blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras barn som subjekt i kategorin behov av särskilt stöd inom diskursen om det pressade läget? Hur framställs och positioneras förskolepersonal som subjekt i relation till de konstruktioner av barn i behov av särskilt stöd som blir framträdande inom diskursen om det pressade läget? Kvalitativ tematisk innehållsanalys med teoretiskt stöd av Butler och Foucault användes. Granskningen visar att uttryck relaterade till barn i behov av särskilt stöd som diskursiv kategori är återkommande. Bilden av framförallt två kategorier av barn i behov av särskilt stöd blir framträdande på ett mer frekvent vis, eller med Butlers (1993/2014, 2005) uttryck om upprepade talhandlingar som skapar en sorts sanningsanspråk (jfr Foucault, 1971/1993, 1980): barn som kräver (mer) resurser och barn som behöver punktmarkeras. Positioneringar av barnen görs, med effekter att barnen blir till resurs- och tidstjuvar, riskskapare, energi-släckare, glädjedödare och förskolepersonalen i sin tur de empatiska, otillräckliga, stressade, slutkörda, ledsna och sjuka subjekten.

Vikten av tidiga specialpedagogiska insatser i förskolan för en framgångsrik skolgång

“…Det kan bero på att det saknas en tydlig policy som omfattar insamling av nationella data och analyser av elever i behov av tidig identifiering och särskilt stöd. Vidare saknas även specialpedagogisk forskning utifrån en förskolekontext (Palla, 2015(Palla, , 2021. Detta trots att flera textavsnitt i förskolans läroplan belyser vikten av att beakta och stötta barn i behov av särskilt stöd (Palla, 2021).…”

“…Vidare saknas även specialpedagogisk forskning utifrån en förskolekontext (Palla, 2015(Palla, , 2021. Detta trots att flera textavsnitt i förskolans läroplan belyser vikten av att beakta och stötta barn i behov av särskilt stöd (Palla, 2021).…”

“…Specialpedagogen får därmed stor betydelse vid identifikationen samt vid utformningen av insatserna till det individuella barnet, liksom barnets pedagoger angående hur de kan stötta dess språkutveckling. Däremot saknas forskning om specialpedagogiska insatser i förskolan (Palla, 2015(Palla, , 2021. Det kan bero på att det saknas en tydlig policy i förskolan som gäller insamling av nationella data och analyser av hur identifikationen ska gå till, samt hur insatserna kan vara utformade för barn i behov av särskilt stöd innan skolstart.…”

TAKK som specialpedagogiskt didaktiskt verktyg i förskolans undervisning

“…Exempel på didaktiska modeller kan, som nämnts, vara så kallade didaktiska frågor (Rosenqvist, 2000;Uljens, 1997;Vallberg Roth et al, 2019) En slutsats utifrån studiens konceptualiserande ansats blir att de sätt på vilka TAKK beskrivs användas i förskolans undervisning i denna studie med dess särskilda omständigheter och kontext kan detta verktyg ses ligga innanför ramen för specialpedagogisk didaktik på ett övergripande plan (se Palla, 2021;Vallberg Roth & Palla, 2020). TAKK kan då ses som ett specialpedagogiskt didaktiskt verktyg som kan modelleras utefter både generella behov av stöd och förstärkning i kommunikation och barns intressen och lust att lära.…”

“…Såsom brukandet beskrivs i denna studies resultat är svaret på frågan jakande. I definitionen av specialpedagogisk didaktik i förskola(Palla, 2021) finns en tydlig avgränsning mot segregerande insatser och den står i bjärt kontrast till den typ av specialundervisning som historiskt syftat till att särskilja, korrigera och träna individuella barns upplevda "brister".Resultatet visar på kontrasterande vis att genom att förhålla sig till och använda ett tidigare specifikt specialpedagogiskt verktyg för "vissa" (sePalla & Vallberg Roth, 2020b) på ett vis som omfattar alla barn och vuxna har TAKK modellerats till ett mer generellt specialpedagogiskt didaktiskt verktyg som möjliggör kommunikation och allas delaktighet med alternativ som förstärker inkludering och likvärdighet (jfrBrereton, 2008;Cologon & Mevawalla, 2018;Sheehy & Budiyanto, 2014).Föreliggande studie ger således svar på följande: det finns inga indikationer i svaren av de 30 medverkande på att TAKK skulle brukas i enlighet med någon av de sju punkterna som utgör avgränsning mot och som redovisats under rubriken Specialpedagogisk didaktik som teoretiskt-analytiskt stöd (se även Vallberg Roth &Palla, 2020, s. 125). I relation till de specificerade kännetecken på specialpedagogisk didaktik i förskola som accentueras i följande punkter:1.…”