Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är: Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn. Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete. Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre. Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare.
