Abstract:This paper takes a neo-institutional approach to the increase in supplementary tutoring (ST) in Sweden, understanding it as an ongoing expansion of the institution of formal education. A narrative analysis of tutors' narrated experiences of for-and non-profit tutoring improves our understanding of how actors animate the cultural clusters of the meaning of formal education in new educational contexts. The narrative identities of stand-by and self-sacrificing tutors illustrate how time and interpretation are cru… Show more
“…Livsberättelseperspektivet ger oss nämligen tillgång till berättelser om sociala och kulturella förhållanden, händelser och fenomen utifrån berättarens specifika perspektiv och positioner, samtidigt som vi får tillgång till människors berättade erfarenheter och "den historia på vilka dessa positioner och perspektiv vilar" (Pérez Prieto, 2006, s. 290). Metoden som sådan har vuxit sig starkare inom den utbildningsvetenskapliga forskningen där allt fler forskare använt sig av lärares och elevers berättade erfarenheter för att nyansera vår förståelse av skola och utbildning (se exempelvis Asghari, 2014;Asplund & Pérez Prieto, 2018;Karlsson, 2020;Löfgren & Karlsson, 2016;Ljung Egeland, 2019;Pérez Prieto, 2000;Webb, 2019).…”
Section: Teoretiska Och Metodologiska Utgångspunkterunclassified
I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Utifrån en livsberättelseansats som sätter den berättande människan och dennes erfarenheter i centrum synliggörs hur framväxandet av en läsarhistoria är ett resultat av ett komplext samspel mellan erfarenheter och minnen av skolans läsundervisning och de erfarenheter som gjorts utanför denna kontext över tid. Den läsarhistoria som växer fram samspelar i sin tur med den specifika lokala och historiska kontext i vilken berättelserna ägt rum och med de upplevda förväntningar som vilat på berättaren att vara pojke och man i en svensk skogsbygd. Artikeln synliggör hur läsning görs till en socialt och kulturellt accepterad praktik inom en lokalt förankrad maskulin arbetarklasskultur genom processer där läsningen kopplas till konkreta fysiska handlingar och införlivas i en muntlig berättartradition. Genom dessa transformationsprocesser görs läsningen inte enbart till en ”nyttig” eller ”vettig” sysselsättning, utan också till en praktik genom vilken en ung arbetarman i skogsbygden utvecklar en identitet som läsare. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor. Studien illustrerar också hur de möjligheter att diskutera läsningens vad, hur och varför i skolans läsundervisning riskerar att gå förlorade i en läsdiskurs som betonar läsning av pappersburen typografisk text och som utestänger andra, alternativa sätt att läsa och skapa mening i mötet med olika typer av texter.
“…Livsberättelseperspektivet ger oss nämligen tillgång till berättelser om sociala och kulturella förhållanden, händelser och fenomen utifrån berättarens specifika perspektiv och positioner, samtidigt som vi får tillgång till människors berättade erfarenheter och "den historia på vilka dessa positioner och perspektiv vilar" (Pérez Prieto, 2006, s. 290). Metoden som sådan har vuxit sig starkare inom den utbildningsvetenskapliga forskningen där allt fler forskare använt sig av lärares och elevers berättade erfarenheter för att nyansera vår förståelse av skola och utbildning (se exempelvis Asghari, 2014;Asplund & Pérez Prieto, 2018;Karlsson, 2020;Löfgren & Karlsson, 2016;Ljung Egeland, 2019;Pérez Prieto, 2000;Webb, 2019).…”
Section: Teoretiska Och Metodologiska Utgångspunkterunclassified
I artikeln uppmärksammas en ung arbetarmans berättade erfarenheter av den svenska skolans läsundervisning. Utifrån en livsberättelseansats som sätter den berättande människan och dennes erfarenheter i centrum synliggörs hur framväxandet av en läsarhistoria är ett resultat av ett komplext samspel mellan erfarenheter och minnen av skolans läsundervisning och de erfarenheter som gjorts utanför denna kontext över tid. Den läsarhistoria som växer fram samspelar i sin tur med den specifika lokala och historiska kontext i vilken berättelserna ägt rum och med de upplevda förväntningar som vilat på berättaren att vara pojke och man i en svensk skogsbygd. Artikeln synliggör hur läsning görs till en socialt och kulturellt accepterad praktik inom en lokalt förankrad maskulin arbetarklasskultur genom processer där läsningen kopplas till konkreta fysiska handlingar och införlivas i en muntlig berättartradition. Genom dessa transformationsprocesser görs läsningen inte enbart till en ”nyttig” eller ”vettig” sysselsättning, utan också till en praktik genom vilken en ung arbetarman i skogsbygden utvecklar en identitet som läsare. Studien riktar ljuset mot frågor som kretsar kring vem som är en läsare, och vem som inte är det, vad läsning är och vad det inte är, och på vems eller vilkas villkor. Studien illustrerar också hur de möjligheter att diskutera läsningens vad, hur och varför i skolans läsundervisning riskerar att gå förlorade i en läsdiskurs som betonar läsning av pappersburen typografisk text och som utestänger andra, alternativa sätt att läsa och skapa mening i mötet med olika typer av texter.
“…Education is a benchmark for every individual in knowing all aspects of education (Nwabuko et al, 2020;Patrinos & Psacharopoulos, 2020). The educational process continues to develop from time to time, along with the development of increasingly modern times, and education is always related to formal education (Karlsson, 2020). Education is an effort taken by an individual related to the knowledge, skills, and habits of a group of people from generation to generation (Din et al, 2020;Murillo-Zamorano et al, 2019).…”
This research is motivated by the low value of student participation in the learning process of the basketball game, while another problem is that the model used by the teacher is not appropriate. Learning outcomes of junior high school students and to determine the effectiveness of the cooperative learning model of basketball learning in improving basketball learning outcomes of junior high school students. The type of method in this research is quasi-experimental. The instruments used to collect data are questionnaires, student assessment rubrics, and observations. The design in this research is One Group Pretest-Posttest Design. Data collection techniques in this study are interviews, preliminary research and offline questionnaire distribution. The place in this research is SMP Muhammadiyah 2 Yogyakarta. Data analysis in this study is tested using t-test which includes hypothesis testing, homogeneity test, and normality test. The results of this study indicate that there is an effect of the cooperative learning model on improving the learning outcomes of junior high school students about the game of basketball. Thus the hypothesis in the study is accepted.
scite is a Brooklyn-based organization that helps researchers better discover and understand research articles through Smart Citations–citations that display the context of the citation and describe whether the article provides supporting or contrasting evidence. scite is used by students and researchers from around the world and is funded in part by the National Science Foundation and the National Institute on Drug Abuse of the National Institutes of Health.