Vetenskap, profession och politik: Om förändring av det pedagogiska kunskapsområdet i Sverige

Abstract

The purpose of this essay is to analyse changes in the field of education sciences and research in Sweden. In focus are matters of research relevancing in relation to intellectual organization and scientific ethos. Three periods are identified: Academic Establishment 1890-1940; Scientific Expansion 1940-1990; and Academic Fragmentation 1990-onwards). These periods are related to different ways of relevancing educational sciences and to research positions. External pressures are increasing, in turn stressing demands for the research community to analyse and discuss these pressures and their constraints and opportunities in relation to educational research and premises for knowledge organisation and scientific ethos.

Lärarutbildningsforskning i Sverige och Internationellt

“…Andra exempel är utvärderingar och övergångar till arbetslivet (se t.ex. Brouwer & Korthagen, 2005), vilka i sin tur kan förstås ur olika tidsperspektiv (exempelvis OECD, 2019) och som ges olika uppgifter att ta itu med problem utifrån olika intressen (Bacchi, 2000(Bacchi, , 2009 i både skola och samhälle (se Lindblad & Samuelsson, 2019). Forskning om och för lärarutbildning kan alltså hänföras till en mängd olika delar av och uppgifter för komplexa utbildningssystem med olika delar i interaktion med sina omgivningar.…”

Educational Action Research for Being

“…These projects were followed by Yrjö Engeström (1996) (Ekholm, 1989, p. 11). In Sweden, educational development blocks were introduced in the 1970s as an attempt to establish practices for local school development in collaboration between researchers and practitioners (Lindblad, 1982). In Finland This coincided with the introduction of a goal-steered curriculum, with emphasis on the local conditions for development and strengthening teaching as a profession.…”

Uddannelsesvidenskab – mellem pædagogik og uddannelsesforskning?

“…For Sveriges vedkommende er konceptets indtog fra 2001 og frem også rigt og detaljeret dokumenteret og diskuteret i en lang raekke udgivelser (Lindberg 2004;Lundgren 2006;Sandin & Saljø, 2006;Askling 2006;Sundberg 2007;Jansson 2011;Forsberg & Sundberg 2018;Lindblad 2022). I en rapport fra 2006 med titlen Utbildningsvetenskapett vetenskapsområde tar form har Berit Askling meget grundigt redegjort for de svenske omstaendigheder bag etablering af uddannelsesvidenskab som et nyt og overgribende videnskabsområde i perioden fra 2001 og frem.…”

“…Han pegede desuden på, at det paedagogiske og uddannelsesvidenskabelige felt i Europa (også i Danmark) gennemgående er spaltet mellem 'teacher education' og 'educational sciences', altså mellem en professionsorientering og en disciplinorientering, og at forskningen på de to områder ofte foregår relativt uafhaengigt af hinanden (Lindberg 2004: s.30; se også Lundgren 2006). En tredje rapport pegede i tråd hermed på, at det paedagogiske og uddannelsesvidenskabelige felt internationalt set er praeget af en voldsom heterogenitet, både hvad angår nationale traditioner, forskningsorientering og -organisering, karakteren af videnskabelige publikationer og tidsskrifter, samt forskningspolitikken og den institutionelle opbygning på området (Lindblad et al 2004;Lindblad 2022). En heterogenitet, der også er blevet bekraeftet af nyere studier (Whitty og Furling 2017).…”