Pisa som belägg och auktoritetsförstärkare : En analys av mediekonstruktioner och deras funktioner i skolans granskningslandskap

La cobertura mediática de PISA en la prensa de República Dominicana

“…Por su parte, Turpo-Gebera (2018) observó una tendencia generalizada a ofrecer informaciones simplistas en quince periódicos digitales peruanos, en las que no se profundiza en los factores que han influido en las bajas puntuaciones peruanas. Hallazgos similares hizo Rehnberg (2020), quien analizó dos periódicos suecos y uno finlandés y concluyó que a menudo ofrecían informaciones poco claras e imprecisas sobre los resultados de PISA. Hu (2020) analizó 137 noticias aparecidas en 49 periódicos de China en la semana posterior a los resultados de las oleadas de PISA 2009, 2012 y 2015, y concluyó que la información que le llega a la opinión pública está influida por factores sociopolíticos e ideológicos.…”

“…No obstante, se abordan otros temas con una menor intensidad, como aspectos relacionados con el colectivo docente o sobre la propia evaluación PISA: qué es y cómo evalúa. Esto pone de manifiesto el esfuerzo que realiza la prensa por dar a conocer a la sociedad esta evaluación internacional a pesar de que, como sucediera en estudios previos (Rehnberg, 2020;Turpo-Gebera, 2018), a menudo se presentan los resultados de forma simplista y poco profunda. Además, se evidencia que la mayoría de los artículos presentan un tono negativo, dato respaldado en especial en los artículos de opinión, al igual que sucede en otros estudios como los de Lemos y Serrão (2015) o Hopfenbeck y Görgen (2017).…”

VISIONER OM FORMATIVA PRAKTIKER : Lärares och elevers levda erfarenheter av formativ bedömning och bedömningsmatriser i skolans fysikundervisning

“…Det senaste årtiondet har insatserna för att förbättra kvaliteten på undervisningen i naturvetenskapliga ämnen och matematik intensifierats såväl internationellt som nationellt (Hardy m.fl., 2019;National Research Council, 2011;SOU 2010:28). Debatten om en reformerad undervisning, som tidigare varit förbehållen forskare, lärarutbildare och ämnesförespråkare, har i kölvattnet av alarmerande rapporter om sjunkande resultat i internationella jämförelsestudier som TIMSS och PISA engagerat såväl näringsliv som en skolpolitisk och massmedial publik (Rehnberg, 2019; Svenskt näringsliv, 2014; Utbildningsutskottet, 2020). I detta sammanhang målas framtidsscenarier upp där Sveriges tillväxt och konkurrenskraft hotas inom branscher som förutsätter högre utbildning inom både naturvetenskap och matematik.…”

»Vi ser att [eleven] har behov av särskilt stöd» Om kunskapsbildning och informationshantering i skolans elevutredningar

“…Vidare beskriver Ivanič & Camps (2001 s. 18) ett kontinuum där kunskap vid den ena polen ses som objektiv, definitiv och universell, medan kunskap vid den andra polen ses som subjektiv och situerad i både tid och rum. Kunskapsbegreppet kan också aktualiseras i relation till räckvidd (Rehnberg 2020): Hur vittgående är de kunskaps-och sanningsanspråk som formuleras? Vad är det som hävdas och vilka aspekter av verkligheten omfattas?…”