Mapping visions of improvisation pedagogy in music education research

Abstract

This systematic literature review aims to identify and critically examine the prevailing general trends of music education research that addresses issues of improvisation from 1985 to 2015. The study examined the main features of studies with impact that focus on musical improvisation and have been published in peer-reviewed music education journals. Data were organised on the basis of the following: 1) General publication features; 2) Topic; 3) Methodological approach; 4) Participant features; 5) Type of improvisation; 6) Definition of improvisation; 7) Findings; 8) Suggestions for practice. The study also takes a close look at the construction of the discourses through which improvisation has been framed in the field of music education, providing insights on how such discourses create particular pedagogical visions of improvisation. To this end, we have created a map of the different visions of improvisation pedagogy that the studied works point towards. These visions have been clustered in the following five categories: (i) from rupture of certainties to creative problematisation; (ii) return to the “natural” beginning—in search of humanness; (iii) improvisation as a learning tool; (iv) conserving and enlivening traditions; (v) improvisation as an impetus for creativity. The map proposed in this study is meant as a possible representation of the general trends that underpin music education research focusing on improvisation. This map can also be seen as a “tool” through which music educators can situate their practice and reflect on their particular ways of working with improvisation, possibly envisioning alternative ways forward.

Educación musical, creatividad y tecnología: Un estudio exploratorio sobre estrategias docentes y actividades creativas con software ex novo

“…Las estrategias metodológicas aludidas anteriormente son esenciales para abordar la creatividad musical en el aula. Entre las más imaginativas e innovadoras, se encuentra la improvisación musical, pues permite al alumnado explorar, expresarse individualmente, desarrollar habilidades de pensamiento de orden superior y desarrollar una relación integral con la música (Siljamäki y Kanellopoulos, 2020). Sin embargo, la improvisación no suele ser un proceso habitual en la práctica musical escolar.…”

“…Se produjo un aumento generalizado del trabajo en grupo -con las excepciones mencionadas-y una apertura hacia nuevas sonoridades. Se alude a la creatividad y a la implicación personal y motivación del alumnado a realizar algo con las demás personas (Siljamäki y Kanellopoulos, 2020).…”

Improvisation i musikundervisningen: Tre lärares didaktiska förhållningssätt

“…Detta innebär att lärares förhållningssätt till improvisation kan ta sig många uttryck. Tidigare forskning visar exempelvis att struktur/styrning respektive frihet är två vanligt förekommande begrepp för hur improvisation förstås i undervisning (Larsson & Georgii-Hemming, 2019;Rebne & Saetre, 2019;Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020).…”

“…Tidigare forskning visar exempelvis att struktur/styrning respektive frihet är två vanligt förekommande begrepp för hur improvisation förstås i undervisning (Larsson & Georgii-Hemming, 2019;Rebne & Saetre, 2019;Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Med ett fokus på frihet uppfattas istället improvisation som en kommunikativ och expressiv och/eller en explorativ och reflekterande praktik (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som en öppen form av improvisation (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020).…”

“…När styrning betonas ses improvisation som ett verktyg för att utveckla musikalisk kompetens (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som knutet till olika modeller (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Med ett fokus på frihet uppfattas istället improvisation som en kommunikativ och expressiv och/eller en explorativ och reflekterande praktik (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) och som en öppen form av improvisation (Siljamäki & Kanellopoulos, 2020). Detta har i en tidigare studie (Larsson & Georgii-Hemming, 2019) visat sig leda till att improvisation i pedagogisk praktik i huvudsak implementeras som antingen ett medel till något annat, något utöver improvisationserfarenheten, eller som ett mål i sig, där den musikaliska erfarenheten har ett egenvärde (Varkøy, 2014).…”