Literary Theory: The Basics

Bertens, Hans

doi:10.4324/9780203446447

Cited by 12 publications

(14 citation statements)

References 0 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…82-86). Hans Bertens (2007), writing about Claude Lévi-Strauss, is helpful here: "Cultural signs position themselves somewhere on a gliding scale between pairs of opposites and in so doing express a relation between two terms, one of which represents a presence while the other represents an absence" (Bertens, 2007, pp. 63-64).…”

mentioning

confidence: 99%

The Philosophy of Structuralism in Language and Linguistics

Moghaddas¹,

Dekhnich²

2015

View full text Add to dashboard Cite

Abstract. Structuralism is an intellectual movement to the human sciences with a profound effect on linguistics, sociology and other fields as well as philosophy which tries to analyze a specific field as a sophisticated system of interrelated parts. Structuralism believes that all human activity and its products are constructed and not natural. It also holds that everything has meaning. Structuralism underlies on the concepts that every system possesses a structure, that structure determines the position of every element of a whole, that structural rules deal with coexistence than changes, and that structures are the "real things" underlying the surface of meaning. In language and linguistic studies, structuralism includes collecting a corpus of utterances and then attempting to classify all of the elements of the corpus at their different linguistic levels. It also tries to explain broad subjects by surveying their individual components and the way they interact to each other. Taking the structuralist's approach to language teaching will help the teachers and practitioners develop a methodology and then apply to any problem. It assists the students to learn through context. The structural approach views the language as being divided into various components interacting with each other and then forming the rules of the language.

show abstract

mentioning

confidence: 99%

The Philosophy of Structuralism in Language and Linguistics

Moghaddas¹,

Dekhnich²

2015

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Det vill säga, de vill att orden och texten ska tala, inte författaren. Det sättet att se på litteraturanalys faller inom paradigmet The new criticism (Ransom, 1941;Wellek & Warren, 1977), vilket framhåller närläsning och sätter texten i sig i centrum (Bertens, 2014). Det leder till att lärarna i lägre grad poängterar källinformation; dels upplever de den som irrelevant vid skönlitterär läsning, dels går en sådan läsart inte ut på att utvärdera informationens trovärdighet utan mera på att få en litterär upplevelse.…”

Section: Diskussionunclassified

Undervisning i en sammansatt textvärld: En intervjustudie med svenska och norska gymnasielärare om undervisning i kritisk läsning och kritisk värdering av källinformation

Brante¹,

Lund²

2017

NJLR

View full text Add to dashboard Cite

Peer-reviewed articleUndervisning i en sammansatt textvärld: En intervjustudie med svenska och norska gymnasielärare om undervisning i kritisk läsning och kritisk värdering av källinformation Eva Wennås Brante* and Elisabeth Stang Lund Department of Education, University of Oslo, Oslo, Norway AbstractVia Internet har elever möjlighet att söka information om de flesta ämnen, samtidigt har ansvaret för att bedöma tillförlitligheten av den funna informationen i större grad hamnat hos eleven. Utvärder-ing av källinformation och förståelse av innehåll i dokument är växelvis beroende av varandra och elever behöver uppmärksamma samt använda tillgänglig källinformation om dokument vid läsning och tolkning av innehåll för att konstruera en integrerad mental modell över flera dokument. I denna studie har det via intervjuer undersökts hur gymnasielärare i Norge och Sverige förhåller sig till undervisning i källhantering och kritiskt granskande av källor. Dessutom undersöktes ifall de två grupperna av lärare resonerade likartat eller ej, då de nationella styrdokumenten skiljer sig åt. Intervjuerna har analyserats tematiskt. Två huvudteman identifierades. De norska lärarna reflekterar över hur kritiskt läsande och kritisk källhantering passar eller inte passar in i norskämnet, medan de svenska lärarna talar om att uppfylla kunskapskrav från läroplanerna gällande dessa företeelser. Att medvetet använda källinformation för att predicera, granska och utvärdera innehåll vid läsning och därmed skapa en integrerad mental modell över flera dokument förekommer sparsamt. Den senare strategin bör främjas i ett informationssamhälle där motstridiga texter av skiftande kvalitet och relevans publiceras på Internet. Nyckelord: Kritiskt läsande; kritisk källhantering; källinformation; intervjuer; gymnasieskola AbstractIn a modern textual world, the internet provides student with access to a wide range of information resources. Meanwhile, it is often up to the individual student to evaluate the quality of documents found on the internet. Reading, understanding and evaluating content information is dependent on attending to and evaluating source information. Therefore, students need to use documents' source information, along with documents' content, to construct an integrated mental model based on multiple document reading. Based on this, we set out to interview Norwegian and Swedish upper secondary school teachers. The topic was how they approached teaching critical reading and sourcing *Correspondence to: Eva Wennås Brante, Department of Education, University of Oslo, P.O.Box 1092, Blindern, 0317 Oslo, Norway. E-mail: e.w.brante@iped.uio.no 2017 Eva Wennås Brante and Elisabeth Stang Lund. This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution 4.0 International License (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/), allowing third parties to copy and redistribute the material in any medium or format and to remix, transform, and build upon the material for any purpose, even commercially, provided the or...

show abstract

“…Bhabha's interest was in the interaction going both ways between the two spheres of colonizers and colonized, shifting his focus from 'the noisy command of colonial authority' and 'the silent repression of native traditions' to 'the colonial hybrid'. His positive views of hybridity made us more aware of the situation within colonial and postcolonial societies (Bertens, 2007).…”

Section: Hybriditymentioning

confidence: 99%