History and the Historians of Medieval Spain

Linehan, Peter

doi:10.1093/acprof:oso/9780198219453.001.0001

Cited by 208 publications

(11 citation statements)

References 0 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Den grupp människor som kunde förstå texten var därmed mycket större. 16 De historiker som arbetade under Alfonso X var dock traditionella på ett annat sätt; de återberättade i mångt och mycket historien som de fann den. Tidigare författare framstod som orubbliga auktoriteter, och sådana bortsåg man inte ifrån -historikerna som arbetade i Alfonsos skriptorier visste att väga vittnesmål mot varandra på källkritisk grund, men de valde att återberätta en av de befintliga versionerna och höll sig till den -de skapade säl-lan helt nya berättelser.…”

Section: Alfonso X Monarken Som Folkets Lärareunclassified

“…Tidigare författare framstod som orubbliga auktoriteter, och sådana bortsåg man inte ifrån -historikerna som arbetade i Alfonsos skriptorier visste att väga vittnesmål mot varandra på källkritisk grund, men de valde att återberätta en av de befintliga versionerna och höll sig till den -de skapade säl-lan helt nya berättelser. 17 Alfonsos krönika kan på det stora hela sägas svara mot Rüsens definition av ett traditionellt narrativ, i den meningen att det söker spanjorernas ursprung och följer deras släktsaga från biblisk tid till samtiden. Krönikan inleds med berättelsen om hur sönerna till Noas son Jafet befolkar Europa, och Tubal blir alla spanjorers anfader.…”

Section: Alfonso X Monarken Som Folkets Lärareunclassified

See 1 more Smart Citation

Makten och moralen. Historieskrivning i det medeltida Spanien

Bergqvist¹

2016

Kunskapens Tider. Historiska Perspektiv På Kunskapssamhället

View full text Add to dashboard Cite

Så om någon genom det som hänt vill veta vad som skall hända, bör han inte bortse från detta verk, utan ha det i åminnelse. Många gånger passar det sig att läsa detta, för att vi däri kan se många saker, varav du kommer att dra nytta och bli lärd i svåra ting. [...] O Spanien, om du mottar de nådegåvor som kungens vishet skän-ker dig, kommer du att glänsa, du kommer att växa i rykte och skönhet. Kungen, som är Spaniens skönhet och filosofins skatt, ger lärdomar åt spanjorerna; må de goda motta de goda, och ge de fåfängliga åt de fåfänga. 1Citatet ovan är hämtat ur prologen till den spanske kungen Alfonso X:s (kung över Kastilien och León 1252-84) historieverk Estoria de España, från 1200-talets andra hälft. Det gestaltar föreställningen om den lärde konungen som folkfostrare, en vis lärare som väljer ut händelser ur det förflutna som kan fungera som sedelärande exempel för värdiga undersåtar. Under medeltiden använde man sig ofta av så kallade exempla för att förmed-la sedelärande historier, och därmed tradera kunskap.2 En sådan kort berättelse, ett exemplum, lyfte fram en god förebild eller ett varnande exempel för att visa på gott eller ont agerande som borde efterföljas respektive undvikas. Dessa sedelärande berättelser var illustrativa exempel i berättande form, och kan kännas igen i en eller annan form i alla mänskliga samhällen, även om vi bara finner dem i textuell form i skriftkulturer, och är således inte specifika för medeltiden.3 Vi känner igen tillvägagångssättet från Jesu liknelser. Den berättande formen fungerade meningsskapande, retoriskt övertygande, och mnemoniskt, som stöd för minnet.

show abstract

Section: Alfonso X Monarken Som Folkets Lärareunclassified

Makten och moralen. Historieskrivning i det medeltida Spanien

Bergqvist¹

2016

Kunskapens Tider. Historiska Perspektiv På Kunskapssamhället

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…That legislation, sponsored by the Socialist Party and including formal condemnation of measures used by the Franco regime, most specifically addresses issues of public recognition of victims of and participants in the Spanish Civil War (1936)(1937)(1938)(1939) and during the subsequent four decades of Francisco Franco's rule. [36][37][38][39] represent some outstanding samples of scholarship exploring the high stakes in the cultural historiography of medieval Iberia.…”

Section: The Rhetorical Battlegrounds Of Moors and Christiansmentioning

confidence: 99%

Rhetorical Conflicts: Civilizational Discourse and the Contested Patrimonies of Spain’s Festivals of Moors and Christians

Shefferman

2014

Religions

View full text Add to dashboard Cite

Abstract:The title of this essay identifies a series of verbal scuffles-or "rhetorical conflicts"-that developed in the fall of 2006 within Spain's larger culture wars. The political skirmishes coalesced around an announcement by the Popular Party (PP) to champion a class of regional festivals for U.N. designation as indispensible elements of "human patrimony." The war of words stemmed from the PP's politicization of cultural designations, but the celebrations in question-the fiestas of Moors and Christians common in the south of Valencia region-already generated controversy since they display "rhetorical conflicts" of a different sort: In potentially offensive fashion, the festivals present carnivalesque re-enactments of battles in the medieval "Reconquest" of Iberia by Christian armies over Islamic "Moors." The essay situates these entangled controversies in the broader context of waves of immigration that have accompanied, or even fueled, a trans-Atlantic discourse centered on notions of a geopolitical "clash of civilizations" between Islam and the West. Accordingly, the debates about the Moors and Christians festivals-like the celebrations themselves-reveal deep ambivalence about the role of Islam and of Muslims in Spain's past and present.

show abstract

“…Así, el De Rebus Hispaniae no sería para Linehan sino un protocolo del resurgimiento godo, la historia de una strenuitas perdida y recobrada. 46 Por nuestra parte, añadimos que también de una sapientia goda legendaria, perdida y recobrada, esto último merced a la obra de Alfonso VIII.…”

Section: Translatio Studii Y Renovatio Gothorum En La Cronística Hispunclassified

<i>Rex institutor scholarum</i>: la dimensión sapiencial de la realeza en la cronística de León-Castilla y los orígenes de la Universidad de Palencia

Peña¹

2010

Hisp. sacra

View full text Add to dashboard Cite

RESUMENLos obispos cronistas Rodrigo Jiménez de Rada y Lucas de Tuy, son las dos principales fuentes latinas para los investigadores del pensamiento político de la España del siglo XIII, de la intervención de Alfonso VIII en la fundación de las universidades de Palencia y Salamanca. Su relato debe examinarse teniendo muy en cuenta los presupuestos teóricos propios de la Realeza sapiencial. Hay una teología política, que pudo ejercer su influencia en el hipotético caso de que el monarca castellano hubiera sido realmente un institutor scholarum y en el caso de que todo fuera un mero discurso. Estas imágenes sapienciales de la Realeza castellana, insertas en el mito «proto-nacional» neogótico, representaronun salto cualitativo en la configuración de una plataforma legitimadora para las aspiraciones de la Realeza castellana, muy en la línea de lo que se estaba escribiendo en el Reino de Francia en esos mismos años. La crónica de Guillaume de Nangis fue un ejemplo sobresaliente.El arquetipo político del Rex sapiens y su proyección en el campo semántico de la renovatio gothorum o la translatio studii, temas importados del pensamiento romanista de los teóricos del Imperio, fueron un lugar de referencia fundamental para comprender el pensamiento político hispano del siglo XIII y para situar en su contexto historiográfico correcto los datos de los cronistas áulicos sobre la iniciativa regia en la fundación de los studia generalia.PALABRAS CLAVE: Universidades medievales, crónicas latinas, obispos, realeza sapiencial Hispania Sacra, LXII 126, julio-diciembre 2010, 491-512, ISSN: 0018-215-X * Este artículo se enmarca en el proyecto de investigación «Legitimación del poder, corrientes religiosas y prácticas de piedad en la Corona de Castilla, siglos XII-XV», Ministerio de Ciencia e Innovación (HAR2008-04696/HIST). REX INSTITUTOR SCHOLARUM: SAPIENTIAL KINGSHIP IN THE LEONESE-CASTILIAN CHRONICLES AND THE ORIGINSOF THE UNIVERSITY OF PALENCIA ABSTRACT Rodrigo Jiménez de Rada and Lucas de Tuy discourse on kingship is the most relevant Latin source available for scholars who deal with political ideology in the Spanish Thirteenth Century. The two chroniclers' narrative of Alfonso VIII's role in the foundation of the universities of Palencia and Salamnca should be analyzed taking into account the topos of Sapiential Kingship. This political theology was influential in any way, even if it were just a rethorical piece in praise of the Castilian King.These sapiential images of Kingship, being part of the proto-national Neo-gothic myth, were an enrichment of the Castilian political discourse as a new source of legitimation of power. The same narrative was being deployed by chroniclers in Thirteenth Century France, like the Chronicle of Guillaume de Nangis.The Rex sapiens political archetype, linked to Roman and Imperial themes as important as the renovatio gothorum or the translatio studii, is a key factor not only for a better understanding of Thirteenth Century Spanish Political Thought but also for a better contextualization of the ...

show abstract

History and the Historians of Medieval Spain

Cited by 208 publications

References 0 publications

Makten och moralen. Historieskrivning i det medeltida Spanien

Makten och moralen. Historieskrivning i det medeltida Spanien

Rhetorical Conflicts: Civilizational Discourse and the Contested Patrimonies of Spain’s Festivals of Moors and Christians

<i>Rex institutor scholarum</i>: la dimensión sapiencial de la realeza en la cronística de León-Castilla y los orígenes de la Universidad de Palencia

Contact Info

Product

Resources

About