Från litteraturförståelse till literacy

Abstract

From Literary Comprehension to Literacy: The Expansion of a Concept and its Consequences for the Teaching of Literature
 During the last few decades, the concept of ”literacy” has had a growing impact on the vast fields of education. Although the uses of the concept are multifaceted and diverse, the hegemonic policy discourse as supported by the OECD treats literacy as an individual competence closely tied to the development of explicit reading strategies. This article examines what the concept of literacy means for literary studies in general and literature education in particular. We argue that there are reasons to critically reflect upon the effects of invoking the concept of literacy in the field of literature education. With the aid of theorists like Rita Felski and Toril Moi, our main focus is to examine the risks of centering attention on the ”subject” (the student and his/her abilities) instead of the ”object” (in our case, the works of fiction). By turning to Gert Biesta and Emmanuel Lévinas, we argue that there is an educational value in acknowledging and appreciating what lies beyond the scope of the student’s immediate understanding.

“The students expect to read non-fiction, so that’s what they’re set on”. Tensions between students’ and teachers’ views on reading, including educational perspectives

“…In policy documents, there has been an emphasis on types of texts other than literature ('descriptive', 'explanatory', 'instructive'), as well as increased general requirements of measurability and grading criteria ("kunskapskrav") (see Berg, 2010;Bornemark, 2018;Lundström, Manderstedt & Palo, 2011;Molloy, 2011;Nordberg, 2021). This favours the study of text genres, linguistically, restricting itself to basic text comprehension in line with functional literacy (Borsgård & Jönsson, 2019, Erixon & Löfgren, 2018. Thus, at a time when antidemocratic forces have grown stronger, changes made in curricula have pushed aside aesthetic forms of expression across all school levels (Lyngfelt & Nissen, 2018).…”

Alla läser! Empiriska perspektiv på frågan om litteraturens samhälleliga relevans

“…Litteraturläsningens roll i svenskämnet och i skolan i stort har avhandlats intensivt inom det litteraturdidaktiska forskningsområdet alltsedan 2011 års läroplansreform, och även innan den trädde i kraft (Andersson, 2019;Lindell, 2019;Lundström, Manderstedt & Palo, 2011;Lyngfelt & Nissen, 2018;Molloy, 2011;Nordberg, 2020;Persson, 2007;Öhman, 2015). På senare år har frågan allt tydligare satts i relation till den skolkontext som formats i de mätbarhetsinriktade styrdokumentens kölvatten, där ledord såsom effektivitet, transparens, mätbarhet, måluppfyllelse och kvalitetsutveckling starkt har präglat såväl lärares arbete som elevernas uppfattning om vad som är viktigt (Berg, 2010;Biesta, 2010;Bornemark, 2018;Borsgård & Jönsson, 2019;Lundström m.fl., 2011;Molloy, 2011). Farhågor om att litteratursamtal kring innehåll, djup inlevelse och engagemang i fiktionsvärldar, estetiska dimensioner, personlig utveckling och demokratiska värden som på en övergripande nivå tydligt är inskrivna i svenskämnets syftesbeskrivningar för både grundskolan och gymnasiet inte får det utrymme som det borde ha har återkommande uttryckts (se t.ex.…”

“…Det förekommer inom fältet även en generell kritik mot att en instrumentellt inriktad läsförståelse och en slags funktionell literacy-inriktning ersatt den djupare litteraturförståelsen och reflexiva litteraturläsningens roll i skolan (se t.ex. Borsgård & Jönsson, 2019;Damber & Nilsson, 2014). Lässtrategier, som har en framträdande plats i grundskolans styrdokument, och vars potential har lyfts fram i olika sammanhang (se t.ex.…”

”Sen dess slutade godisar växa där”: tolkande läsning inom modersmålsäm­net

“…Forskning om barns läsning i grundskolans lägre åldrar har främst riktat fokus mot läsinlärningsmetoder och strategier, medan tolkande läsning av skönlitterära texter hamnat i skymundan (jfr Jönsson, 2007;Rosenbaum m.fl., 2021). Ett ensidigt fokus på lässtrategier riskerar att leda till att skönlitteraturen blir betraktad som ett statiskt objekt som eleven förväntas tillgodogöra sig genom att tillämpa ett antal i förväg fastställda metoder (Borsgård, 2021;Borsgård & Jönsson, 2019). Beskrivningen av litteraturens roll i grundskolans läroplan riskerar dessutom att förstärka tendensen att instrumentell förståelse av litteratur ges företräde framför djupare existentiella och demokratiska värden med litteraturläsning (Dahlbäck & Lyngfelt, 2019;Fatheddine, 2018;Lundström m.fl., 2011).…”