Follow-up services for improving long-term outcomes in intensive care unit (ICU) survivors

Schofield‐Robinson, Oliver J; Lewis, Sharon R; Smith, Andrew F.; McPeake, Joanne; Alderson, Phil

doi:10.1002/14651858.cd012701.pub2

Cited by 142 publications

(158 citation statements)

References 71 publications

Supporting

Mentioning

135

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Vilka fysioterapeutiska tester som utförs varierar, men test av handstyrka och fysisk funktion beskrivs (Riksföreningen för anestesi och intensivvård, 2017). I en systematisk litteraturgenomgång konstaterades att det är osäkert om uppföljning efter intensivvård har någon påverkan på bland annat livskvalitet och fysisk funktion, där fysisk funktion studerades genom patientformulär (Schofield-Robinson, Lewis, Smith, McPeake, & Alderson, 2018). Vid en uppföljning två år efter intensivvård konstaterades att patienter uppgav nedsatt livskvalitet i form av ångest och depression och patienterna beskrev att det hade varit fördelaktigt med uppföljning efter intensivvården (Farley, Eastwood, & Bellomo, 2016).…”

Section: Funktionsnedsättningunclassified

Hand- och benstyrka vid intensivvårdsavdelning (IVA)-mottagning, -en retrospektiiv studie

2020

View full text Add to dashboard Cite

Strength in hand and legs at intensive care unit (ICU) follow up-reception: a retrospective studyEarly mobilization is well established in intensive care and includes sitting, standing and walking and thereby lower extremity activation. Equivalent strategy for upper extremity activation is lacking, therefore, there might be a higher degree of remaining disability in the hand/arm. This retrospective study aimed to describe the strength in hand and legs, and the relationship therebetween, at an intensive care unit (ICU) follow up-reception. Hand dynamometer and Timed-Stands Test (TST) were measured and correlated to illness severity by Simplified Acute Physiology Score III (SAPS3). Data from 47 participants was compared to matched control values. The hand strength was lower (p=0,028) with low effect (r=-0,2), of clinical relevance as it may affect the ability in activities of daily living (ADL). There were no significant differences for strength in the legs, correlation between strength and illness severity and for comparison of strength divided by illness severity. Larger studies are recommended. Referee*Nordisk Tidsskrift for Helseforskning nr-1-2020, 16. årgang IntroduktionIntensivvård innebär vård i sjukhusmiljö av patienter med sviktande vitala funktioner, såsom andning, cirkulation eller sänkt medvetande. På en intensivvårdsavdelning (IVA) är personaltätheten hög och patienterna har mer övervakning än på en vanlig vårdavdelning. Det är för patienten en krävande miljö att vårdas i (Svenska intensivvårdsregistret, 2018). För att en avdelning skall kallas för IVA krävs bland annat att intensivvården skall kunna pågå dygnet runt, ha en hög medicinsk och teknisk kompetens och att vårdteamet skall arbeta multidisciplinärt (Svensk förening för anestesi och intensivvård, 2015). Historiskt sett har patienter inom intensivvård varit nedsövda då det ansågs att riskerna med att hålla patienterna vakna var för stora (Gosselink, Bott, Johnson, Dean, Nava, Norrenberg, Schönhofer, Stiller, van de Leur, & Vincent, 2008). Patienter som vårdas inom intensivvård riskerar att drabbas av effekter av immobilisering, bland annat så kallad critical illness polyneuropati (CIP) och critical illness myopati (CIM), vilket kan leda till försvagad muskulatur med påföljd ökad morbiditet och mortalitet (Koukourikos, Tsaloglidou, & Kourkouta, 2014). Påverkan på muskulaturen visar sig genom nedsatt styrka i andningsmuskulatur och extremiteter (Latronico & Bolton, 2011). Appleton, Kinsella och Quasim (2015) fann vid en systematisk litteraturgenomgång att incidensen för CIP/CIM var 40% bland patienter som vårdas/vårdats inom intensivvård. Rådande regim numer är dock att patienterna under större delen av vårdtiden bör hållas så vakna med så lite sedering, det vill säga lugnande medicinering, som möjligt bland annat för att underlätta så kallad tidig mobilisering då detta visat sig ha stora vinster för patienten (Devlin, & Alhazzani, 2018). För att motverka riskerna med immobilisering bör patienten få stöd med tidig mobilisering, en aktivering s...

show abstract

Section: Funktionsnedsättningunclassified

Hand- och benstyrka vid intensivvårdsavdelning (IVA)-mottagning, -en retrospektiiv studie

2020

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Die Datenlage spricht für die Umsetzung von Follow-up-Angeboten sowohl für ehemalige Patienten als auch für Angehörige. Dazu muss aber weiter geforscht werden [23] [24]. Literatur…”

Section: Ausblickunclassified

Langzeitfolgen des Intensivaufenthalts

Jeitziner¹,

Jenni-Moser²,

Pooe³

2019

intensiv

View full text Add to dashboard Cite

ZusammenfassungDer Aufenthalt auf einer Intensivstation ist für viele Betroffene ein traumatisches Ereignis. Noch lange nach der Entlassung können sich diverse Einschränkungen zeigen, auch über einen langen Zeitraum hinweg. Der folgende Beitrag zeigt Ursachen, Risikofaktoren und klinische Darstellung dieses sogenannten Post-Intensive Care Syndromes.

show abstract

“…Die einzelnen Buchstaben stehen je nach Referenz für Interventionen,diebereitswährenddesIntensivaufenthalts oderdanachzumEinsatzkommen.Follow-up-Angebote sind ein Bestandteil dieses Bundles und schließen sich an den Intensivaufenthalt an. Die Literatur zeigt ein unterschiedliches und inhaltlich sehr breites Verständnis von Follow-ups [6] [7][8] [9].ÜberdieWirksamkeitderAngeboteistbisherwenigbekannt.…”

Section: Betroffensindsowohlerwachseneundkinderalsauchunclassified

Vorbeugung gegen die Langzeitfolgen eines Intensivaufenthalts

Fröhlich¹,

Haubner²,

Bucher³

2019

intensiv

View full text Add to dashboard Cite

ZusammenfassungEin Intensivaufenthalt kann Spuren hinterlassen und zu physischen, psychischen oder kognitiven Beeinträchtigungen führen. Der Fachbegriff hierfür lautet Post-Intensive Care Syndrome (PICS). Follow-up-Angebote können zur Prävention eines PICS beitragen. Was beinhalten diese Angebote und wie wirksam sind sie?

show abstract

Follow-up services for improving long-term outcomes in intensive care unit (ICU) survivors

Abstract: Follow-up services for improving long-term outcomes in intensive care unit (ICU) survivors.

Cited by 142 publications

References 71 publications

Hand- och benstyrka vid intensivvårdsavdelning (IVA)-mottagning, -en retrospektiiv studie

Hand- och benstyrka vid intensivvårdsavdelning (IVA)-mottagning, -en retrospektiiv studie

Langzeitfolgen des Intensivaufenthalts

Vorbeugung gegen die Langzeitfolgen eines Intensivaufenthalts

Contact Info

Product

Resources

About