Feminist language planning in Sweden

Milles, Karin

doi:10.1080/14664208.2011.541388

Cited by 30 publications

(19 citation statements)

References 6 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…22 While we have trained a spotlight on structural features between languages that persist over long temporal stretches, we realize that the use of specific words within languages often evolves. Consider that some nations have legislated the public's use of gender-neutral terms like "police officer" versus "policeman" (Milles 2011). Prior work reveals that short-term shifts in word use within languages can meaningfully affect people's behavior and choices (Pérez 2015).…”

Section: Resultsmentioning

confidence: 99%

Language Influences Public Attitudes toward Gender Equality

Pérez

Tavits

2019

The Journal of Politics

View full text Add to dashboard Cite

Does the way we speak affect what we think about gender equality? Languages vary by how much they require speakers to attend to gender. Genderless tongues (e.g., Estonian) do not oblige speakers to designate the gender of objects, while gendered tongues do (e.g., Russian). By neglecting to distinguish between male and female objects, we hypothesize that speakers of genderless tongues will express more liberalized attitudes toward gender equality. Using an experiment that assigned the interview language to 1,200 Estonian/Russian bilinguals, we find support for this proposition. In a second experiment, we replicate this result and demonstrate its absence for attitudes without obvious gender referents. We also provide some evidence suggesting that language effects weaken when social norms about acceptable behavior are made salient. Finally, we extend our principal finding through a cross-national analysis of survey data. Our results imply that language may have significant consequences for mass opinion about gender equality.

show abstract

Section: Resultsmentioning

confidence: 99%

Language Influences Public Attitudes toward Gender Equality

Pérez

Tavits

2019

The Journal of Politics

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Indeed, the fact that language structures may have important socioeconomic consequences has been at the core of several language reform proposals. In the case of gender, for example, the promotion of new gender‐neutral terms and ways of communicating has been pursued by the Swedish Language Council (Milles, ). There have even been proposals by some feminists to introduce a new genderless language as a path towards gender equality (e.g.…”

Section: Resultsmentioning

confidence: 99%

Linguistic Structures and Economic Outcomes

Weber

Mavisakalyan

2017

Journal of Economic Surveys

View full text Add to dashboard Cite

Linguistic structures have recently started to attract attention from economists as determinants of economic phenomena. This paper provides the first comprehensive review of this nascent literature and its achievements so far. First, we explore the complex connections between language, culture, thought and behaviour. Then, we summarize the empirical evidence on the relationship between linguistic structures and economic and social outcomes. We follow up with a discussion of data, empirical design and identification. The paper concludes by discussing implications for future research and policy.

show abstract

“…Utvärderingar av hur olika initiativ har slagit ut finns också (Cooper 1989, Pauwels 2000. För svenskans del vet vi exempelvis ganska mycket om vilket genomslag lanseringarna av orden snippa och hen har fått (Milles 2006(Milles , 2011(Milles , 2013.…”

Section: Tidigare Forskningunclassified

”Den som töjs under sex”: Ordet slidkrans som sexualpolitiskt verktyg

Milles

Holmdahl

Melander³

et al. 2017

Self Cite

View full text Add to dashboard Cite

För några år sedan lanserade RFSU ordet slidkrans som ersättning för mödomshinna i syfte att motverka myter om oskuld och mödom som orsakar stort lidande för unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att kvinnor och flickor i Sverige ber om och i vissa fall får så kallad hymenrekonstruktion (Essén m.fl. 2010) och att ordet mödomshinna ger upphov till missförstånd som begränsar kvinnors sexuella handlingsutrymme (Cristianson & Eriksson 2011). Forskning visar också att ordet slidkrans kan utmana en traditionell syn på oskuldsbegreppet (Cooper & Nylander 2010, Malmgren 2011, men också att sexualpolitiska försök att ifrågasätta mytbildningen kring oskuld och mödomshinnan inte alltid är oproblematiska och inte nödvändigtvis leder till den kvinnofrigörelse som man hoppas (Cinthio 2015). 1 Vi behöver alltså mer kunskap om hur ordet slidkrans fungerar och vad ordet innebär för dem som använder det. Någon utvärdering av hur RFSU:s initiativ har slagit ut har heller ännu inte gjorts. Därför undersöker vi hur ordet slidkrans fungerar i vårdpraktiken.Studien består dels av en enkätstudie, dels av en fokusgruppsstudie. I ett första steg har vi kontaktat de ungdomsmottagningar som ligger i eller närmast Stockholms city för att samla in enkäter både från vårdpersonal och besökande ungdomar. I artikeln redogör vi för några preliminära resultat från denna pilotstudie, bland annat hur stor andel av vårdgivarna som använder ordet slidkrans, hur många ungdomar som känner till det och vilken betydelse de lägger in i ordet. Tidigare forskningAtt det som inom traditionell medicin kallas hymen och i folkmun kallas mödomshinna egentligen är ett tänjbart slemhinneveck, vars utseende inte kan säga något om kvinnans sexuella erfarenheter, uppmärksammades av de två barnmorskorna och forskarna Monica Christianson och Carola Eriksson i en artikel 2004, och de har fortsatt att både forska och informera om detta sedan dess (Christianson & Eriksson 2004, 2013. De visar att såväl svenska ungdomar som barnmorskor världen över tror att flickor föds med ett membran som täcker vaginan och att detta går sönder vid fysisk aktivitet eller penetrationssex.Oskuldsidealet, och dess antites etiketten hora, tas upp och beskrivs av ett flertal genusvetenskapliga och etnografiskt orienterade forskare (Skeggs 2000, Andersson 2003, Ambjörnsson 2004. För unga kan det vara både svårt och plågsamt att navigera i ett samhälle med motstridiga ideal vad gäller sexualitet (Johansson & Lalander 2003). I Sverige har en 1 Också i andra länder förs diskussioner om mödomshinnans existens och betydelse (för ett humoristiskt amerikanskt inlägg, se Youtube-klippet "The Truth About Hymens and Sex").

show abstract

Feminist language planning in Sweden

Cited by 30 publications

References 6 publications

Language Influences Public Attitudes toward Gender Equality

Language Influences Public Attitudes toward Gender Equality

Linguistic Structures and Economic Outcomes

”Den som töjs under sex”: Ordet slidkrans som sexualpolitiskt verktyg

Contact Info

Product

Resources

About