Experiencing liver transplantation: a phenomenological approach

Abstract

In order to promote health, nurses and other health care professionals need to discover and articulate the meaning that is implicit in experiencing life after liver transplantation. From such an understanding, appropriate nursing interventions can be based. The aim of this study was to investigate the subjective experiences of the meaning of having a liver transplant, 1 year after the transplantation. After approval from the ethics committee at Goteborg University, 12 patients, nine women and three men, were interviewed. The study sample was chosen strategically to represent common diagnoses preceding liver transplantation. A phenomenological approach was chosen for the study. Analyses of the interviews were based on a modified version of a phenomenological method by Karlsson. Seven categories emerged: facing the inevitable; recapturing the body; emotional chaos; leaving the experts; family and friends; the threat of graft rejection; and honouring the donor. Having undergone a liver transplant meant living in a paradoxical situation. Knowing that you survived, it was a struggle to regain physical strength under great emotional stress. The recipients had to self-administer life-long medication, recognize symptoms indicating a potential problem and monitor for the possibility of graft rejection. Social support was essential for recovery. Meeting others with the same experience helped liver-transplanted patients to deal with their identity crises as well as undergo a transformation from being utterly unique to a survivor among others. The clinical implications from this study are that interventions, such as patient education, and social and mental support, are important tools to optimize both self-care capacity and the ability to maintain a healthy perception of identity after having a liver transplant at least up to 12 months post-transplant.

Att bli transplanterad — en studie av patientens upplevelse

“…För att uppnå bästa resultat i bemötandet av den transplanterade patienten har en fenomenologisk studie genomförts på levertransplanterade patienter ett år efter transplantationen (8). Studien visar bland annat på att det hos vissa patienter finns ett emotionellt kaos efter transplantationen, vilket till exempel yttrar sig i en önskan om att "återerövra sin kropp".…”

“…Hos Forsberg et al har man undersökt vilka tankar patienterna hade angående donatorn (8). Det patienterna var intresserade av var donatorns ålder och kön.…”

“…Problem i form av till exempel ledbesvär fanns hos 30% i en utvärdering gjord ungefär fem år efter transplantationen (9). I en studie påvisas svåra smärtor även i samband med transplantationstillfället (8).…”

“…Ångest och oro kan efter transplantationen kopplas till hotet om förlust av transplantatet (8,10). Vid högre ålder hos donatorn ökar risken för sämre överlevnad av transplantatet (10).…”

An interpretive phenomenological method for illuminating the meaning of caring relationship

“…I flera empiriska studier beskrivs den vårdande relationen möjliggöra en helhetssyn betydelsefull för patienters hälsa (Wiklund 2000;Öhlén 2001;Attree 2001;Strandberg 2002;Watson 2002;Kasén 1996;Mok & Chiu 2004). Med avsikt att stödja patientens välbefinnande trots sjukdom torde sjuksköterskan behöva upptäcka, formulera och förstå innebörden i patientens upplevelser av att leva med långvarig sjukdom (Forsberg, Bäckman & Möller 2000). Halldórsdóttir (1996) visar att en reducering av patientens lidande har samband med respekt och medkänsla för patientens upplevelse av isolering, osäkerhet, sårbarhet och behov av att omdefiniera livet.…”