Edu-business within the Triple Helix. Value production through assetization of educational research

Abstract

Growing demands on evidence-based teaching, combined with increasing business involve-ment, constitute a transformation of education in which research and research collaborations have become commodities and selling points for companies. This article, building on interviews with 30 Swedish edupreneurs, explores how the discursive trope of the Triple Helix organises collaborations between the business sector, research, and school. In what ways do people in edu-business use research and research collaborations and what kinds of values do they expect to produce through different practices? The study identifies five approaches to research -philanthropists, influencers, ambassadors, brokers, and engineers -and describe the edupreneurs' manifold ways of using, relating to, and translating research into sellable products. Using the theoretical lens of assetization, we show how different values are produced: (1) economic -strengthening the company's brand; (2) pedagogical -changing teaching practices; (3) politicallobbying for policy change and changing public conversations; (4) academic -defining useful research and funding research, and (5) social -building networks. We conclude that the striving for Triple Helix collaborations preserves the entrepreneurial right to define useful research and providing legitimacy through the power of research, an important asset on the edu-market.

The modern classroom chair: Exploring the ‘coercive design’ of contemporary schooling

“…These were companies that presented themselves (in Learniture’s words) as ‘understanding about blood flow, cognitive function and the design of ‘little people’. These were companies that drew on research from Stanford and MIT, and engaged in what Ideland and Serder (2022, n.p) describe as a common practice amongst edu-businesses of the ‘assetization of educational research’. These products were conveying superficial readings of quite complex science to educational consumers who would not other have time to read the original research reports, but work in contexts where ‘evidence driven’ practice is an increasing expectation.…”

Innehåll och pedagogiska diskurser på lärares kompetensutvecklingsmarknad

“…Med stöd i utbildningssociologen Basil Bernsteins (2000) distinktion mellan instruktionell och regulativ diskurs studerar vi hur kompetensutvecklingen förhåller sig till detta tvådelade uppdrag. Vi riktar särskild uppmärksamhet mot hur innehållet formar den instruktionella och regulativa diskursen i en marknadiserad och decentraliserad utbildningssektor, där en mängd olika aktörer verkar och erbjuder lärare kompetensutveckling (Ball, 2009;Ideland & Serder, 2022;Lundahl m.fl, 2013).…”

“…Men resultat av tidigare forskning och myndighetsrapporter antyder att sådana kompetensutvecklingsaktörer spelar en roll också på kommunal nivå (se t.ex. Ideland & Serder, 2022;Skolverket, 2019b;Wermke, 2013).…”

“…Specialpedagogik för lärande har förlängts till 2023, för att också inkludera lärare i förskola, förskoleklass, gymnasium och vuxenutbildning, och mot bakgrund av kritik från intresseorganisationer har Skolverket också beslutat att förstärka innehåll kring NPF genom att utveckla särskilda moduler för detta ändamål i samverkan med SPSM (Skolvärlden, 2018;Läraren 2018;Skolverket, 2020). Hur vinstdrivande företag som opererar på kommunal nivå plockar upp aktuella policydiskurser, lanserar sina tjänster och utvecklar relationer till staten i nätverk som också involverar andra aktörer på kompetensutvecklingsmarknaden har inte fallit inom ramen för denna artikels syfte, men resultaten pekar ut behovet av framtida studier med just detta fokus (jfr Ellis m.fl., 2021;Ideland & Serder, 2022;Player-Koro & Beach, 2017).…”

Lyft blicken! Om praktiknära forskning och behovet av flummiga pedagoger.

“…Liknande diskussioner kring forskningens nyttighet och användbarhet finns i den kommersiella sektor som säljer produkter och tjänster till skolortill exempel konsultbyråer, konferensarrangörer, ed-tech-företag med flera. Liksom policyföreträdare och, förvånansvärt ofta, akademiker så talar de om problem med att de utbildningsvetenskapliga forskarna -och då inte minst pedagoger -är positionerade i universitetens "elfenbenstorn" där de forskar på sådant som inte kommer skolorna till gagn (Ideland et al, 2021;Ideland & Serder, 2022;Popkewitz, 2020).…”