Developing the concept of “curriculum emphases” in science education

Roberts, D. A.

doi:10.1002/sce.3730660209

Cited by 195 publications

(166 citation statements)

References 20 publications

Supporting

Mentioning

123

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Roberts (1982) har identifierat sju olika kunskapsemfaser, vilka beskriver olika sätt att förhålla sig till naturvetenskaplig kunskap: Den rätta förklaringen (Correct explanation) handlar om faktakunskaper och kommunicerar implicit att naturvetenskaplig kunskap är god kunskap som inte behöver ifrågasättas eller diskuteras. Vetenskapens intellektuella process (Structure of science) handlar om det naturvetenskapliga arbets-och tankesättet, som t.ex.…”

Section: Syfte Och Frågeställningarunclassified

“…Detta utgår från antagandet att kunskap om lärarstudenters relation till naturvetenskap är en viktig del i naturvetenskapliga lärarutbildares ämnesdidaktiska kompetens. Studien använder Roberts (1982) kunskapsemfaser som ett analysverktyg för att tematisera vad lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för naturvetenskaplig undervisning. Det empiriska materialet består av en essäuppgift där lärarstudenter (N=144) reflekterar över sina egna erfarenheter och upplevelser av naturvetenskap och naturvetenskaplig undervisning samt sin framtida undervisning.…”

unclassified

See 1 more Smart Citation

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

et al. 2018

View full text Add to dashboard Cite

Syftet med artikeln är att utforska vilket kunskapsinnehåll som lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för undervisning av yngre barn i naturvetenskap. Detta utgår från antagandet att kunskap om lärarstudenters relation till naturvetenskap är en viktig del i naturvetenskapliga lärarutbildares ämnesdidaktiska kompetens. Studien använder Roberts (1982) kunskapsemfaser som ett analysverktyg för att tematisera vad lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för naturvetenskaplig undervisning. Det empiriska materialet består av en essäuppgift där lärarstudenter (N=144) reflekterar över sina egna erfarenheter och upplevelser av naturvetenskap och naturvetenskaplig undervisning samt sin framtida undervisning. De två teman som allra starkast präglar essämaterialet är den starka fokuseringen på vardagsanknytning samt att grundlägga ett naturvetenskapligt intresse hos yngre elever, medan andra aspekter av naturvetenskaplig undervisning till stor del osynliggörs. Vi menar att det att utgå från lärarstuden-ternas beskrivningar av naturvetenskaplig undervisning kan vara stärkande (empowering) för denna studentgrupp, då talet om förskollärares och tidigarelärares deltagande i naturvetenskapliga aktiviteter ofta fokuserar antingen brister i kunskaper eller i självförtroende.Nyckelord: naturvetenskap, lärarutbildning, kunskapsemfaser inledning Vid naturvetenskapliga institutioner studerar många typer av studenter, vid sidan av specialiserade naturvetare och ingenjörer även lärarstudenter, med inriktningar från förskola till gymnasium. Denna breda studentgrupp ställer naturligtvis stora krav på universitetslärarna och deras ämnesdidaktiska kompetens (pedagogical content knowledge/PCK). För biologer, fysiker och kemister som undervisar på lärarutbildningar med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år tillkommer dessutom svårigheten att studenternas utbildning syftar till att förbereda dem för en professionell gemenskap som avsevärt skiljer sig från den som de naturvetenskapliga

show abstract

Section: Syfte Och Frågeställningarunclassified

unclassified

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

et al. 2018

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…In 238 our case, this was done by asking the students to agree upon a ranking of seven statements 239 about the main purposes of laboratory work in their university education, as perceived by 240 them (Appendix B). The statements were inspired by Roberts's seven curriculum emphases in 241 science education (Roberts, 1982). During the exercise, the students were asked to explain 242 their reasoning as they worked on the task and to refer back to concrete examples from their 243 own education.…”

Section: Focus Group Interviews 221mentioning

confidence: 99%

“…A strong emphasis on teaching students the correct explanations (Roberts, 1982) and the fact 554 that because of this, the main purpose of performing laboratory tasks is to reach the correct 555 conclusion (Andrée, 2007) most likely contribute to this hypothesis fear. The hypothesis 556 becomes a tool for psychological manipulation and blackmailing and the stress caused is 557 likely to contribute to students developing a negative attitude towards science as a school 558 subject.…”

Section: (University B) 553mentioning

confidence: 99%

The Uses of the Term Hypothesis and the Inquiry Emphasis Conflation in Science Teacher Education

Gyllenpalm

Wickman

2011

International Journal of Science Education

View full text Add to dashboard Cite

International audienceThis paper examines the use and role of the term 'hypothesis' in science teacher education as described by teacher students. Data was collected through focus group interviews conducted at seven occasions with 32 students from six well known Swedish universities. The theoretical framework is a sociocultural and pragmatist perspective on language and learning, introducing the notion of pivot terms to operationalise language use as a habit and mediated action. We describe three different customs of using the term 'hypothesis' within four cultural institutions that can be said to constitute science teacher education in Sweden. Students were found to habitually use the term hypothesis as meaning a guess about an outcome. This is contrasted to the function of this term in scientific research as a tentative explanation. We also found differences in how this term was used between the pure science courses given by the science departments of universities and science education courses taken only by teacher students. Findings also included further support for school students hypothesis fear reported in an earlier study. It is discussed how these findings can obstruct learning and teaching about the nature of scientific inquiry. Constructivist theories of learning are suggested as a possible origin of these problems. The findings are also related to curricular reform and development

show abstract

“…For the 1980/1990s, the science curricula might be called the "future citizenry" orientation, focusing on preparing students as qualified citizens in society. In the view of "curriculum emphases" proposed by Roberts (1982Roberts ( , 1988Roberts ( , 1995, the first orientation focuses on subject matter while the second on "companion meanings" of subject matter, that is, the social, historical, and philosophical aspects of science.…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

Explanations for the transition of the junior secondary school chemistry curriculum in the people's republic of china during the period from 1978 to 2001

Wei

Thomas

2005

Sci. Ed.

View full text Add to dashboard Cite

Taking the Junior Secondary School Chemistry Curriculum (JSSCC) in the People's Republic of China as a case, this paper approaches the issue of the tension between elite and future citizenry orientations in science curriculum. The changes in the JSSCC over the period from 1978 to 2001 are explained from three viewpoints: sociopolitical, individual, and international influences. Based on the data collected from curriculum documents, and interviews with people involved in designing the JSSCC over the period under study, a model is established in terms of the tension between the two curriculum orientations. In this model, it is argued that the elite and future citizenry curriculum orientations are influenced by different forces. For the elite orientation, the forces are the "science for the minority" policy released by the nation, the subject matter centered input from the West, and a dominant role

show abstract

Developing the concept of “curriculum emphases” in science education

Cited by 195 publications

References 20 publications

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

The Uses of the Term Hypothesis and the Inquiry Emphasis Conflation in Science Teacher Education

Explanations for the transition of the junior secondary school chemistry curriculum in the people's republic of china during the period from 1978 to 2001

Contact Info

Product

Resources

About