Naturvetenskap för yngre barn – kunskapsinnehåll i lärarstudenters beskrivningar av sin framtida undervisning

Abstract

Syftet med artikeln är att utforska vilket kunskapsinnehåll som lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för undervisning av yngre barn i naturvetenskap. Detta utgår från antagandet att kunskap om lärarstudenters relation till naturvetenskap är en viktig del i naturvetenskapliga lärarutbildares ämnesdidaktiska kompetens. Studien använder Roberts (1982) kunskapsemfaser som ett analysverktyg för att tematisera vad lärarstudenter inriktade mot förskolan och grundskolans tidigare år framställer som centralt för naturvetenskaplig undervisning. Det empiriska materialet består av en essäuppgift där lärarstudenter (N=144) reflekterar över sina egna erfarenheter och upplevelser av naturvetenskap och naturvetenskaplig undervisning samt sin framtida undervisning. De två teman som allra starkast präglar essämaterialet är den starka fokuseringen på vardagsanknytning samt att grundlägga ett naturvetenskapligt intresse hos yngre elever, medan andra aspekter av naturvetenskaplig undervisning till stor del osynliggörs. Vi menar att det att utgå från lärarstuden-ternas beskrivningar av naturvetenskaplig undervisning kan vara stärkande (empowering) för denna studentgrupp, då talet om förskollärares och tidigarelärares deltagande i naturvetenskapliga aktiviteter ofta fokuserar antingen brister i kunskaper eller i självförtroende.Nyckelord: naturvetenskap, lärarutbildning, kunskapsemfaser inledning Vid naturvetenskapliga institutioner studerar många typer av studenter, vid sidan av specialiserade naturvetare och ingenjörer även lärarstudenter, med inriktningar från förskola till gymnasium. Denna breda studentgrupp ställer naturligtvis stora krav på universitetslärarna och deras ämnesdidaktiska kompetens (pedagogical content knowledge/PCK). För biologer, fysiker och kemister som undervisar på lärarutbildningar med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år tillkommer dessutom svårigheten att studenternas utbildning syftar till att förbereda dem för en professionell gemenskap som avsevärt skiljer sig från den som de naturvetenskapliga

Mellan det globala och lokala – förskollärarstudenters meningsskapande om undervisning för hållbarhet i förskolan

“…De menar att genom dess intentioner (re)produceras normer. Danielsson et al (2018) synliggör betydelsen av medvetenhet om att normativ undervisning också kan ske i naturvetenskapliga innehåll. I vår studie visar det sig att normativa utgångspunkter i studenternas essäer kan innebära en risk för att undervisningen inte genererar förutsättning för förändrade tanke-och handlingssätt.…”

Science Teaching: Scientific Literacy in a School Perspective

“…Both every day and scientific language must be central for the development of such expertise. Research shows that children in preschool and in primary school have few opportunities to practice and develop their language in a scientific context (Appleton, 2006;Danielsson, Andersson, Gullberg & Hussénius, 2018, Nilsson, 2008. We have good reasons to draw attention to language as a fundamental part of students' development and understanding of the world around them.…”