Constructing the literate child: an analysis of Swedish literature policy

Abstract

This article examines Swedish literature policies since the 1970s and the construction of the literate child as expressed in policy texts. Literacy has in the past few decades, in Sweden as well as in other countries, been linked to economic growth and citizenship. In these political processes, some reading practices are considered beneficial and others less beneficial or even harmful. Using Carol Bacchi's policy analysis, this study reveals an increased interest in children's reading practices. There has been a movement in the argumentation from identifying the lack of access to high-quality literature to emphasising lack of reading ability as the main problem. Also noticeable is that the responsibility of educating children about the virtues of reading is placed on parents in the later policy texts, whereas institutions such as school and libraries are defined as the sole reading educators in earlier policies. The results presented in this study shed light on the changing conditions for library work.

Drag story hour at public libraries: the reading child and the construction of fear and othering in Swedish cultural policy debate

“…Reading promotion moves between these perspectives. For example, Hedemark (2020) shows that Swedish reading policies of the 1970s made public libraries responsible for educating children to read quality literature, but also to protect children from harmful literature which could have a "demoralizing influence". At that time, the demoralizing influence was exemplified with sensational fiction and contrasted to quality literature (Hedemark, 2020).…”

Läsning för framtidens samhällsmedborgare: en studie av dåtidens och nutidens svenska kulturpolitiska debatter om barns läsning

“…Flera forskare har ifrågasatt att läsning och litteratur förutsätts leda till något gott och nyttigt -både för den enskilde individen och för samhället i stort (se Persson 2012; Price 2019; Sundström Sjödin 2019). I såväl läspolitik som i utbildningspolitik finns dock en stark tro på att läsning av litteratur har flera positiva effekter såsom exempelvis att det kan verka demokratifrämjande, ett antagande som har granskats kritiskt i ett antal studier (se Andersson 2020; Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020;Hedemark 2020;Borsgård 2021). Utgångspunkten inom så kallad kritisk läsforskning är inte att definiera läsning, utan att studera hur läsningen tar sig uttryck i olika kontexter samt att analysera de diskursiva praktiker som formar läsning med syfte att granska de föreställningar som ligger till grund för läsningens retorik och praktik.…”

“…De statliga utredningar inom läs-och litteraturområdet som publicerats i Sverige under 1900-talets andra hälft har i viss mån blivit föremål för forskning (se t.ex. Stenberg 2001;Hedemark 2020;Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Därutöver finns få undersökningar av hur läsning, litteratur och läsfrämjande diskuterats på statlig nivå och föreliggande studie utgör således ett värdefullt bidrag till den historiska och samtida läspolitiska forskningen.…”

Constructing the Desirable Reader in Swedish Contemporary Literature Policy

“…Persson 2012, others take an interest in policy level and larger historical processes (e.g. Chartier 1994, Persson 2007, Darnton 2014, Lauristin & Vihalemm 2014, Kann-Rasmussen & Balling 2015, Hedemark 2020, Lindsköld, Dolatkhah & Lundh 2020). This study analyses literature policy in the early 2010s in Sweden.…”