Constructing the Desirable Reader in Swedish Contemporary Literature Policy

Abstract

This study contributes to a growing number of critical studies of reading that are seeking to understand how reading is constructed socially and politically. It addresses issues concerning why certain types of reading are deemed more appropriate than others in various contexts and historical eras. The aim of the study is to explore constructions of reading, reading promotion, and readers that can be identified in Swedish literature policy 2012-2013 in order to make explicit the implicit assumptions embedded in the politics of reading. This is achieved through a discourse analysis of the Swedish Government Commission report on Literature from 2012 and the subsequent Government Bill from 2013. The analysis focuses on the construction of the ‘problem’ that reading is supposed to solve, the subject-position of the reader, and the knowledge practices that underpin the construction of the ‘problem’. The analysis reveals that the main ‘problem’ is the changing reading habits of the Swedish population and the decline in the reading ability of Swedish children and youth. This is seen as a threat to several important societal values, such as children’s learning and development, democracy, “the culture of reading”, Sweden’s economic competitiveness, and the market for literature. Responsibility for the problem is placed on the school system, parents, and the use of computers and the Internet. The remedy is seen as the promotion of the right kind of literature. Furthermore, the analysis illustrates how the subject position of the appropriate reader is formed around the notion of the harmful non-reader. Similar dividing practices are constructed around youth/adult, pupil/teacher, child/parent, and son/father where the latter is expected to make the former a reader and thereby a desirable subject. The analysis also shows how two contradictory knowledge practices are joined together in the policy texts, where seemingly rational, objective, and empirical research is paired with humanistic Bildung values.

Aesthetic reading as a problem in mid-20 th centurySwedish educational policy

“…That art and literature has the power to develop humans unite the rationales, but there is a difference in their effects, faith in the transforming impact or evidence-based policy, as made visible by Bjørnsen (2012). At the time of writing, the two rationales are presented as two different, but equally important, values of reading in Swedish literature policy (Lindsköld et al 2020).…”

“…Contemporary cultural policy activities such as reading groups in public libraries have also a strong historical connection to the free public education movement (Rydbeck 2016). However, literature policy has mostly concerned the production and distribution of literature, although later years have seen an increased political interest in policy actions on reading and reading promotion, especially those aimed at children and youth (Lindsköld et al 2020). Thus, the two policy areas are intimately connected.…”

Läsning för framtidens samhällsmedborgare: en studie av dåtidens och nutidens svenska kulturpolitiska debatter om barns läsning

“…Flera forskare har ifrågasatt att läsning och litteratur förutsätts leda till något gott och nyttigt -både för den enskilde individen och för samhället i stort (se Persson 2012; Price 2019; Sundström Sjödin 2019). I såväl läspolitik som i utbildningspolitik finns dock en stark tro på att läsning av litteratur har flera positiva effekter såsom exempelvis att det kan verka demokratifrämjande, ett antagande som har granskats kritiskt i ett antal studier (se Andersson 2020; Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020;Hedemark 2020;Borsgård 2021). Utgångspunkten inom så kallad kritisk läsforskning är inte att definiera läsning, utan att studera hur läsningen tar sig uttryck i olika kontexter samt att analysera de diskursiva praktiker som formar läsning med syfte att granska de föreställningar som ligger till grund för läsningens retorik och praktik.…”

“…De statliga utredningar inom läs-och litteraturområdet som publicerats i Sverige under 1900-talets andra hälft har i viss mån blivit föremål för forskning (se t.ex. Stenberg 2001;Hedemark 2020;Lindsköld, Hedemark & Lundh 2020). Därutöver finns få undersökningar av hur läsning, litteratur och läsfrämjande diskuterats på statlig nivå och föreliggande studie utgör således ett värdefullt bidrag till den historiska och samtida läspolitiska forskningen.…”

Bibliotek för alla?

“…Som exempel på det förstnämnda kan Arvidsjaurs biblioteksplan nämnas i vilken det bland annat står att läsluststrategin ska "bidra till att kunskapen ökar om läsningens betydelse för människors utveckling och delaktighet i samhällslivet" (Arvidsjaurs kommun, 2017, s. 8). Tidigare forskning har också pekat på det starka samband som propositionen knyter mellan läskunnighet och delaktighet i samhället (Lindsköld, Hedemark & Lundh, 2020). Skrivningarna i biblioteksplanerna, som den ovan citerade, slår fast att god läsförmåga är en förutsättning för delaktighet i samhället, men de diskuterar inte vad en sådan delaktighet innebär.…”