No abstract

No abstract

För lärare är texter och skriftpraktiker centrala inslag i den dagliga yrkesutövningen. Syftet med den här studien är att bättre förstå läraryrket och dess förutsättningar med fokus på textanvändning, och studien söker svar på hur några lärare i skolans senare år (7–9 och gymnasiet) beskriver, uppfattar och förhåller sig till läsande och skrivande inom yrket samt hur de beskriver skriftpraktiksanknutna utmaningar och resurser. Materialet för studien består av ljudinspelade fokusgruppsamtal. Studien finner att lärarnas samtal präglas av allmängiltiga resonemang om texter och textanvändning genom att lärarna fokuserar på aspekter som är relevanta för i princip alla skrivsituationer, till exempel tydlighet och textlängd. Vidare framträder bilden av att 7–9-lärarna har ett mer kollektivt orienterat förhållningssätt gentemot yrkets skriftpraktiker än vad gymnasielärarna har. Ifråga om skriftpraktiksanknutna utmaningar ser lärarna framför allt utmaningar i skrivandet av texter som de menar har indirekt undervisningsanknytning, och särskilt beskriver de utmaningar med att formulera sig på sätt så att mottagare inte blir upprörda. Av samtalen framgår också att de resurser som lärarna ser sig ha för att utveckla kompetens att hantera skriftpraktiksanknutna utmaningar utgörs av informella strukturer, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de aktuella skriftpraktikerna är centrala i deras yrkesutövning.  English abstract Teachers discuss text usage – a case study of teachers’ opinions about literacy practices in the teaching profession For teachers, literacy practices are central to their everyday work. The aim of this study is to better understand the teaching profession and it’s conditions with a focus on text usage. The study seeks to answer how some teachers in the school’s later years (7–9 and upper secondary school) describe, perceive and relate to professional literacy practices and how they describe literacy practices-related challenges and resources. Data consists of audio-recorded focus group discussions. Findings are that teacher’s discussions are characterized by generic perspectives on literacy practices, for example by focusing on clarity and text length. Furthermore, the teachers in years 7–9 seem to have a more collectively oriented approach to literacy practices than upper secondary teachers. In terms of challenges related to literacy practices, they focus on writing with an indirect connection to teaching, and they describe difficulties about formulating written texts in such a way that no reader gets upset. The conversations also show that the resources that the teachers perceive as available to them in developing literacy skills and for dealing with challenges related to literacy practices consist of informal support structures, which is interesting given that the relevant literacy practices  are central to their work.

Vi som har haft förmånen att få vara nära Gunilla Byrman som kollega, handledare och vän känner henne som en passionerad yrkesutövare med stor arbetskapacitet, en engagerad inspiratör och en hjärtlig och trofast person. Som forskare och lärare kännetecknas Gunilla av en allmänhumanistisk glöd och ett starkt samhällsengagemang. Denna energiska "nordiska" har alltid nya forskningsprojekt på gång, nya kontakter att knyta och nya texter att skriva. Inte minst kan det finnas fler doktorander som ska handledas med värme och stort engagemang. I Gunillas yrkesbana syns en stor spännvidd i forskningsintressen. Hon disputerade 1989 i Lund på en avhandling om svenska graviditetsuttryck. 2008 blev hon professor vid Linnéuniversitetet. Som forskare och lärare har hon ingått i olika forskningsmiljöer, ofta tvärvetenskapliga, och varit en central kraft i uppbyggnaden av forskarutbildningen i svenska språket. Under sin tid som professor har hon forskat om medeltida skämtballader, tidningsspråk, polisers skrivande, språkliga genuskonstruktioner i utlysningstexter och domar, multimodal kommunikation i mödrahälsovård för nyanlända och mycket annat. Hon har också energiskt värnat svenskämnet som en del av den bredare disciplinen nordiska språk. Gunillas betydelse för utvecklingen av svenska språket som disciplin vid högskolan i Växjö och Linnéuniversitetet måste framhållas. Inte minst har Gunilla varit drivande i att arrangera konferenser och locka internationella storheter till Växjö. Gunilla har alltid något på gång. Vi tvivlar på att hon någonsin kommer att ha tid att gå i pension, så med denna vänbok vill vi hylla henne mitt i språnget mot nya samarbeten, projekt och texter. Förhoppningen är att artiklarna i detta temanummer av HumaNetten-en tidskrift som Gunilla själv var med och startade för över 20 år sedan-ska spegla både något av bredden i Gunillas forskargärning och bredden inom nordistiken. Hälsningar från vänner via dina före detta doktorander Astrid, Ewa, Ola och Peter