No abstract

No abstract

Swedish municipalities have traditionally had significant powers and played a major role in implementing national energy strategies. This paper describes the factors influencing development of municipal climate and energy plans in five Swedish municipalities and assesses the relevance and importance of these factors from theoretical and practical perspectives. The questions raised in the paper are: what are the characteristics of municipal climate and energy planning processes in the five Swedish municipalities, how do municipalities include stakeholders in the process, and in what ways do stakeholders influence outcomes? Results suggest that a number of key factors influence the development of municipal climate and energy strategies and their content. These include the importance of a clear, shared vision and engaged politicians; the size and organisational structure of the municipality and its willingness and capability to act; the organisation of the process and extent to which stakeholders have been involved and feel included; the need for clarity about financial aspects, such as planned financing of implementation; the need for greater clarity concerning selection of targets and their relevance to global climate and energy trends. By illustrating the characteristics of the municipal climate and energy planning processes in five Swedish municipalities, the study makes a contribution to the research on local governments and sustainable development in general, and specifically to the growing literature on municipal climate and energy planning. The study and its results may be used to inform policy-makers on the national and local levels about the factors influencing municipal energy planning and the importance of involving stakeholders and citizens in the strategic work to reduce climate impacts and energy consumption.

In 2008, 55 of the world's largest ports voluntarily adopted the World Ports Climate Declaration (WPCD) and the International Association of Ports and Harbours committed to long-term work on implementation through the World Ports Climate Initiative (WPCI). This article assesses the work of WPCI since 2008 and makes five recommendations that, if implemented, could support efforts to reduce the climate and environmental impacts of port operations and international shipping. In particular, as the impetus for the WPCD came from a port city -Rotterdam -and their engagement with a transnational municipal network -the C40 Large Cities Climate Leadership Group -the paper considers the role of cities and transnational municipal networks in governance, and the potential for cities to play a more active and influential role in the maritime sector. The article presents an overview of literature on the role and function of transnational municipal networks, the background and development of the WPCD, analysis of the work of WPCI, and a discussion concerning the potential of cities and transnational municipal networks to support and add value to WPCI or similar initiatives in the maritime sector. This informs the conclusions and recommendations to marine policy-makers and port stakeholders.

No abstract

An increasing body of literature explores the role of transnational municipal networks (TMNs) in governing sustainable development. As associations, one key task of TMNs is to represent their members through production and dissemination of information and knowledge concerning municipal action for sustainable development. Case studies, often emphasising best practice, are used by many TMNs to fulfil this task. Nevertheless, despite strong scrutiny concerning the use of case studies in "policy mobilities" research, there have been limited attempts to quantify the ways in which TMNs present and disseminate case studies and, by doing so, generate trends of presence and absence in literature on sustainable development. Assessing patterns of representation for continents, countries, municipalities and themes across nine international case study collections published by ICLEI -Local Governments for Sustainability since 1991, this study responds to this research gap and identifies the presence of "usual suspects" in the ICLEI case study collections, along with notable absentees. By doing so, the study contributes to policy mobilities research and literature on TMNs, by encouraging reflection and further research concerning the representation patterns influencing which municipalities and what topics are presented in discourses on sustainable development.

SammanfattningPå senare år har konsensus att hållbar stadsutveckling är kritisk för jordens och mänsklighetens framtid vuxit fram. Effekterna av befolkningstillväxten och människors påverkan på miljön syns runt om i världen, och är inte bara märkbar i många stora städer utan även i mindre städer, på landsbygden och till och med i obebodda områden. Därför står hållbar stadsutveckling i fokus i denna licentiatavhandling.Avhandlingen fokuserar på kommunorganisationens roll i hållbar stadsutveckling och organisering av processerna att utveckla strategier och politik som syftar till hållbar stadsutveckling. Utöver det har även deltagandet av andra aktörer i sådana processer studerats. Avhandlingen avslutas genom att presentera ett nytt begrepp som kan underlätta strategisk planering, nämligen "de fem faktorerna".De fem faktorerna är kommuners/aktörers kapacitet att arbeta för hållbar stadsutveckling; deras mandat att driva hållbar stadsutveckling; tillgängliga resurser som får disponeras; processernas omfattning och önskat utfall; och den individuella-och kollektiva viljan att uppnå hållbar stadsutveckling. Femfaktorsbegreppet skulle kunna bidra till framtidsanalys av hållbara stadsutvecklingsprocesser, i såväl planering som genomförande. De fem faktorerna bygger på slutsatser från licenciatsavhandlingens tre artiklar samt en syntes av dessa.Den första och andra artikeln presenterar resultaten från ett forskningsprojekt som granskade processerna kring framtagande av energi-och klimatstrategier i kommuner som deltog i det svenska nationella programmet Uthållig kommun. I första artikeln ligger fokus på organiseringen av processerna, medan erfarenheterna av deltagande intressenter reflekteras över i den andra artikeln. De två artiklarna bygger på befintliga teoretiska ramverk och presenterar en mängd empiri från fem kommuner, som erhållits genom t.ex. dokumentstudier, intervjuer. Utifrån detta har slutsatser dragits kring för-och nackdelar i utformningen av planeringsprocesser för energi-och klimatstrategier, t.ex. att processer som involverar intressenter tidigt även resulterar i strategier som är mer omfattande.I den tredje artikeln presenteras resultaten av en multidisciplinär litteraturundersökning. Vetenskapliga artiklar som handlar om "hållbar stadsutveckling" och publicerade under perioden 2011-2012 står i fokus. Artikeln syftar till att bättre förstå hur hållbar stadsutveckling tillämpas i praktiken, hur det beaktas, hur det representeras i den akademiska litteraturen, samt vilka effekter som uppstår på grund av denna representation, såsom t.ex. ett brist på analys av governance processer för hållbar stadsutveckling i kommuner. Medan de första artiklarna behandlar praktiken med hänsyn till specifika teoretiska perspektiv, syftar den tredje artikeln till att ge en överblick och identifiera utmaningar och möjligheter inom forskningen för hållbar stadsutveckling. Tillsammans illustrerar de tre artiklarna ett flertal aspekter som påverkar utvecklingen av kommunernas strategiska arbete för hållbar stadsutveckling -de...

No abstract