In the long‐term, herbivores can alter nutrient dynamics in terrestrial ecosystems by changing the functional composition of plant communities. Here, we ask to what extent herbivores can affect plant‐community nutrient dynamics in the short‐term. We provide theoretical expectations for immediate effects of herbivores on tundra‐grassland plant‐community nutrient levels throughout a single growing season and empirically evaluate these predictions. We established an experiment within two forb‐dominated and two grass‐dominated tundra‐grassland communities. We selected tundra‐patches disturbed by small rodents during the previous winter, and neighbouring undisturbed tundra‐patches. Within each tundra‐patch, we set up a reindeer‐open and a reindeer‐exclusion plot. Throughout the summer, we randomly collected over 2800 leaf samples from 34 vascular plant species/genera and analysed their nitrogen and phosphorus contents. Plant‐community nutrient levels were consistently higher in tundra‐patches affected by small rodents, both across tundra‐grassland types and throughout the growing season. Forbs and grasses growing in small‐rodent disturbed tundra‐patches had 11% and 25% higher nutrient content, respectively, compared to undisturbed tundra‐patches. Reindeer affected only grasses growing in grass‐dominated tundra‐grasslands and the outcome was dependent on small‐rodent winter disturbance. Reindeer increased grass nitrogen content in undisturbed tundra‐patches (+7%) and weakened the positive effects of small rodents in disturbed tundra‐patches (from 25% to 15% higher nutrient content [both nitrogen and phosphorus]). By enhancing plant nutrient levels throughout a single growing season, herbivores were key, immediate modifiers of plant‐community nutrient dynamics in tundra‐grasslands. Higher nutrient contents still detected in senescent leaves at the end of the summer in herbivore‐affected tundra suggest that herbivory is accelerating short‐term tundra‐grassland nutrient cycling rates. Our findings from tundra‐grassland communities align with theoretical expectations of positive herbivore effects on nutrient cycling in relatively productive ecosystems.

This is an open access article under the terms of the Creat ive Commo ns Attri bution License, which permits use, distribution and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.

This discussion brief aims to provide insights into ways that individual researchers can aim to shift rather than reinforce unequal power relations in climate and environment research that disadvantage marginalized communities and the Global South. It seeks to launch wider discussions and actions on the subject to rectify colonial-era legacies that continue to affect power dynamics, detrimentally skewing research and its uptake.

Ett samhälle som genomsyras av medborgerligt förtroende förväntas fungera smidigare och bidra till effektiviteten och legitimiteten i förvaltningen. Trots ökat fokus på medborgerligt förtroende finns det begränsat med forskning som tar hänsyn till urfolks perspektiv, även när det gäller naturresursförvaltning. I Sverige, som är en del av Sápmi, bidrar vattenkraften till närmare hälften av Sveriges totala elproduktion och cirka 80 % kommer från den storskaliga vattenkraften i Sápmi. Etableringen av vattenkraftverken skedde under 1900-talets första hälft som ett led i koloniseringen av Sápmi, en process som samerna hade lite – om ens något – att säga till om. Många av dessa orättvisor lever fortfarande kvar än idag. Det är därför viktigt att utvärdera det förtroende som samerna har gentemot aktörer inom förvaltningen av vattenkraft för att bättre förstå dess potentiella legitimitet. I den här studien samlades data in via en enkätundersökning bland samer under 2020 i syfte att förstå vilket förtroende de har för att aktörerna skyddar och respekterar samiska rättigheter. Frågorna togs fram tillsammans med en referensgrupp bestående av samiska experter och bygger på teoribildningen kring förtroendedynamik i en urfolkskontext. Vi valde att fokusera på hur förtroende påverkas av faktorer som sårbarhet (oro), inflytande (möjlighet att påverka beslut), och hur man upplever länsstyrelsernas och vattenkraftsbolagens kompetens i samiska rättigheter och bemötande (kommunikation). Totalt svarade 298 personer på enkäten. Resultaten från enkäten och våra statistiska analyser visar att det finns en stor oro bland våra respondenter att samiskt bruk, såsom vatten-, mark- och naturresursanvändning och kultur, påverkas negativt av vattenkraften. Dessutom är förtroendet för både länsstyrelse och vattenkraftsbolag mycket lågt – något som korrelerar med den höga oron för negativ påverkan, uppfattningar om begränsade möjligheter att påverka beslut om vattenkraft, otillräcklig kompetens om samiska rättigheter bland aktörerna och bristfällig kommunikation. Vi argumenterar i rapporten för att det låga förtroendet bland våra samiska respondenter för länsstyrelserna och vattenkraftsbolagen är en konsekvens av tendensen hos dessa aktörer, och även den svenska regeringen, att begränsa samiskt deltagande och inflytande i naturresursförvaltning till intressentbaserade dialoger, utan att på allvar bemöta samiska rättighetsanspråk. Vi föreslår att det är osannolikt att insatserna hos statliga myndigheter eller vattenkraftsbolagen kommer att avsevärt förbättra förtroendet hos samer – och därmed legitimiteten av vattenkraftsförvaltningen – så länge man avstår från att adressera de underliggande rättighetsfrågor som faktiskt är viktiga för samer.

No abstract