Frågor kring breddad rekrytering och breddat deltagande utgör en del av den sociala dimensionen av högre utbildning och är ett prioriterat område för det europeiska samarbetet. 2017 års förslag om att ändra i högskolelagen och vidga lärosätenas uppdrag till att aktivt främja ett brett deltagande gav upphov till en debatt bland såväl politiker som företrädare för lärosäten, vilken synliggjorde flera utmaningar, förhoppningar och farhågor. Föreliggande reflektion tar avstamp i denna debatt och fördjupar sig i frågor kring breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning. Syftet med reflektionen är att diskutera och reflektera kring vad breddat deltagande för denna målgrupp innebär och vilka krav det ställer på resurser, tillgänglighet, bemötande och attityder samt på högskolepedagogisk kompetensutveckling, kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder samt inkluderande pedagogik. Utgångspunkten för reflektionen är svensk forskning och pågående utvecklingsarbete om breddat deltagande för studenter med funktionsnedsättning samt författarnas erfarenhetsbaserade kunskaper om högskolepedagogisk undervisning och kompetensutveckling.

An active wheelchair user can be seen as an open person, a representative of other wheelchair users. Interactants can actively engage in solving non-existing problems, or over-estimate actual problems, i.e. over-attentiveness. The personal experience can change over time, e.g. to care less about over-attentiveness, or to engage less in situations where over-attentiveness is likely to occur, i.e. impression management. Also, regular interactants can learn to see the wheelchair as something normal, sometimes even forgetting it. Implications for Rehabilitation To use an active wheelchair affects interaction in everyday life, rendering the user an open person, possible to address at will as a representative of other users as well. The experienced user of an active wheelchair is the expert concerning her/his present capacity in activities in everyday life; possible obstacles remain inert until defined otherwise by the user.

This study examines disabled people's everyday experience of social exclusion in relation to the rapid growth of digital technologies in everyday practices. It highlights the relationships between the growing theoretical apparatus on how society changes with new digital technologies, and theories about how this might lead to new disabling barriers in the everyday lives of disabled people. To better understand disabled people' s everyday experiences of social exclusion in the digital age, it brings together insights from two different fields: digital technology, mainly in digital social science and digital humanities; and disability studies, with a focus on the digital divide. The study draws on empirical observations, photographs and interviews with adults with various disabilities in Sweden, and analyses their everyday experiences with the help of a theoretical framework. Points of interest• To improve participation, it is critical to understand disabling barriers in a digital society. • By bringing together digital technology and disability studies, it is possible to understand day-to-day contexts where there is potential for the digital divide to grow, especially for disabled people. • Digital technologies designed for use in day-to-day life need to be more inclusive, and the barriers they create for individuals need to be understood before they are implemented. • Digital technologies can construct disabling barriers in mundane contexts, even in some non-digital contexts where there is digital technology in the back-end, as for example, the internet of things.

This book explores the societal resistance to accessibility for persons with disabilities, and tries to set an example of how to study exclusion in a time when numerous policies promise inclusion.With 12 chapters organised in three parts, the book takes a comprehensive approach to accessibility, covering transport and communication, knowledge and education, law and organisation. Topics within a wide cross-disciplinary field are covered, including disability studies, social work, sociology, ethnology, social anthropology, and history. The main example is Sweden, with its implementation of the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities within the context of the Nordic welfare state. By identifying and discussing persistent social and cultural conditions as well as recurring situations and interactions that nurture resistance to advancing accessibility, despite various strong laws promoting it, the book's conclusions are widely transferable. It argues for the value of alternating between methods, theoretical perspectives, and datasets to explore how new arenas, resources and technologies cause new accessibility concernsand possibilitiesfor persons living with impairments. We need to be able to follow actors closely to uncover how they feel, act, and argue, but also to connect to wider discursive and institutional patterns and systems. This book will be of interest to scholars and students of disability studies, social work, sociology, ethnology, social anthropology, political science, and organisation studies.

Sverige framhålls ofta som ett föregångsland gällande personlig assistans (PA) och mänskliga rättigheter. Forskning visar dock att bedömningen av rätten till PA styrs av en medicinsk förståelse av funktionshinder och av ekonomiska snarare än funktionshinderpolitiska mål. Nedskärningar har medfört att antalet med statlig assistansersättning har minskat. Syftet med artikeln är att belysa de motstridiga upplevelserna av att ha PA i dagens Sverige. Det handlar om att å ena sidan kunna påverka sina livsvillkor, vara delaktig och utöva självbestämmande och å andra sidan om avsaknad av kontroll och makt över myndigheters beslut och omprövning av rätten till PA. Artikeln baseras på en deltagarbaserad forskningscirkel där bl.a. assistansanvändare och deras företrädare var medforskare. Resultatet belyser de komplexa sambanden mellan ett personligt utformat stöd och möjlighet att forma tillvaron. PA tillskrivs en avgörande och grundläggande betydelse för vardag, relationer, arbetsliv och hälsa. Kontakter med myndigheter väcker maktlöshet och bristande kontroll. Rädslan för att mista assistansen är påtaglig. Artikeln bidrar med kunskap om de sociala aspekterna av funktionshinder och om hur politiska reformer och nedskärningar gör avtryck i människors liv. Detta är angelägen kunskap då PA i en svensk kontext har blivit en fråga om behov snarare än mänskliga rättigheter.