This article examines the tactical (counter) politics of inclusive and 'norm-critical' approaches in Swedish sex education, focusing on the enactment of this critical agenda in sex education practices and how teachers interpret and negotiate the possibilities and pitfalls of this kind of work. The analysis draws on participant observation in sex education practices and in-service teacher training, as well as interviews with educators. Three recurrent strategies lie at the centre of the analysis: the sensitive use of language to achieve inclusion; the organisation and incorporation of 'sensitive' content to resist stigmatisation; and the use of different modalities to produce a specific knowledge order. The analysis shows how these strategies are grounded in norm-critical ideals, which become partly inflicted with tensions and discomforts when acted out in practice. The analysis further shows how an inclusive and norm-critical agenda runs the risk of becoming static, in the sense of providing students with the results of critique rather than engaging them in it.

No abstract

No abstract

No abstract

Den svenska skolans uppdrag att främja likabehandling och motverka diskriminering är omfattande och innebär bland annat att ett aktivt värdegrundsarbete ska genomsyra verksamheten. I denna artikel redovisas resultat från en aktionsorienterad etnografisk studie där vi tillsammans med lärare och elever på gymnasieskolans språkintroduktion granskat och vidareutvecklat metoder för arbete med värdegrundsfrågor. Med utgångspunkt i intersektionalitetsteori, kritisk mångkulturalism och kritisk pedagogik fokuseras frågan om undervisningens möjligheter att inkludera elever oavsett bakgrund. Analysen visar hur undervisningen utgick från ett bristperspektiv och att genus och sexualitet användes som etniska markörer mellan svenskhet och icke-svenskhet. Vidare belyses potentialen i att utgå ifrån elevers erfarenheter här och nu och att se möjligheterna med ett antirasistiskt, kritiskt perspektiv på etnicitet. Därmed föreslås att undervisning om värdegrundsfrågor på språkintroduktion behöver bryta med idén om en föreställd normativ svenskhet och skifta från ett monokulturellt till ett interkulturellt perspektiv för att öka elevers möjligheter till delaktighet och inkludering.