The Automated Guided Vehicle (AGV) was invented in 1953 and is a driverless transport vehicle used for horizontal movement. AGVs are battery powered, centrally computer--controlled and often used in industrial environments like production sites or warehouses. When multiple AGVs cooperate it is called an Automated Guided Vehicle System (AGVS). SAMMANFATTNINGAGVn (Automated Guided Vehicle) uppfanns 1953 och är ett förarlöst transportfordon för horisontell förflyttning. AGVn är batteridriven och styrd av en centraldator. Den används ofta i industriella miljöer såsom inom produktion eller i lager. När flera AGVer används tillsammans bildar de ett Automated Guided Vehicle System (AGVS).Scanias mål är att implementera AGVS men först vill man få en grundlig förståelse för tekniken och hur den ska användas. Syftet med detta examensarbete är därför att kartlägga tekniken och skapa riktlinjer för hur och var den ska användas. Detta görs genom en grundlig litteraturstudie i kombination med intervjuer med leverantörer och användare av tekniken. På det viset kan en fullständig och tillförlitlig kartläggning av tekniken skapas.För att ge en heltäckande beskrivning av tekniken har följande områden behandlats i studien; AGV-typer, AGV guidance control systemet, navigationsmetoder, undvikande av hinder, säkerhet, batterier, laddning, omgivningsfaktorer, operationella faktorer samt framtiden för tekniken.Det finns många olika typer av AGVer, liksom olika alternativa tekniska lösningar för AGVS. Scania rekommenderas att börja med att implementera gaffeltruckAGVer. Det är den vanligaste typen av AGV, den hanterar pallar vilket är en standardiserad lastbärare och är en naturlig utveckling av dagens gaffeltruckar. AGVerna bör användas med artificiell lasernavigering som navigationsmetod då det är en flexibel och välbeprövad metod. AGVerna borde inte konstrueras för att undvika hinder då det inte tillför något extra värde i en industriell miljö. Angående säkerhet borde Scania använda sig av den utrustning som rekommenderas av leverantören. Scania borde dock alltid utföra sin egen riskanalys för systemen och omgivningarna de kommer att befinna sig i. Beträffande drift bör man välja batteri beroende laddningsmetoden som i sin tur ska väljas beroende på användningsområdet för AGVerna.Utöver de tekniska aspekterna är det viktigt att beakta omgivningsspecifika faktorer vid valet av ett AGVS. De viktigaste faktorerna här är kvaliteten på golvet, samspelet av människor och manuella gaffeltruckar med AGVerna samt kvalitén på WLAN--uppkopplingen.Den sista delen som behandlas i rapporten är de operationella faktorerna. Dessa faktorer är avgörande när en process ska utvärderas för att bestämma huruvida det är lämpligt med ett AGVS eller inte. Dessa ska hjälpa Scania att identifiera i vilka processer de ska implementera AGVS. De faktorer som indikerar ifall det är lämpligt att implementera ett AGVS är: kan processen tydligt definieras, kan alla stegen i processen automatiseras, är det en process som är isolerad från människor och manuella gaffeltr...

The article discusses government development programs for robotics and autonomous systems in the countries with the highest level of robots’ production and implementation, considers general trends and particularities of national roadmaps. It is shown that such programs create conditions for the development of this industry of key priority, form the basis of state policy, determine measures of state support for domestic robot manufacturers, increasing their international competitiveness, and create conditions for the widespread introduction of robotics. Contrary to popular belief, the development of robotics leads not to reduction, but to creation of job opportunities, simultaneously replacing unskilled labor with creative highly qualified labor of robotics engineers. Many development programs, in addition to workplace automation, set the task of safe and effective human-robot interaction. The article discusses Russian legislative acts in the field of robotics and justifies the necessity to create a domestic roadmap for the robotics development.

The article describes the general principles of supervisory control organization in extreme robotics scenarios with different levels of autonomy. It is shown that increasing the level of autonomy of the robot allows reducing the operator’s load due to the division of labor between man and machine and to the implementation of the supervisory control mode, the essence of which is the decomposition of the mission into scenarios, which describe algorithms for solving functionally completed tasks and consists of sequence of simple technological operations. Such scenarios are executed automatically. In this case, the operator mainly implements the functions of monitoring and diagnostics, and the control functions are reduced to making decisions about the execution of the next scenario or intervention into execution of the current scenario in cases when the robot makes an obvious mistake or encounters a problem that it cannot solve on its own. Examples of supervisory control implementation when performing work on critical infrastructure facilities, performing search and rescue and other special operations under challenging conditions, including those of heterogeneous groups of robots, are given.

No abstract

No abstract