Toward Eco-Friendly Aesthetics

Lintott, Sheila

doi:10.5840/enviroethics200628139

Cited by 15 publications

(8 citation statements)

References 0 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…Jesteśmy bowiem skłonni odczuwać większe emocjonalne przywiązanie do tych rzeczy, które uważamy za estetycznie przyjemne, i to je właśnie jesteśmy bardziej skłonni szanować. Co więcej, wypływające z estetycznych pobudek uczucie i motywacja częstokroć wywierają na nas silniejszy wpływ niż uczucie i motywacja podyktowane wartościami praktycznymi, takimi jak kwestie finansowe czy zdrowotne" 28 . Z drugiej strony można uznać, że doświadczenie estetyczne po części decyduje o tym, czy dane działanie można uznać za etyczne.…”

Section: Wartości Estetyczne I Szacunek Do Przyrodyunclassified

“…Przykładowo, świadomość, że dane zjawisko przyrodnicze jest rezultatem działania człowieka, etycznie ocenianego jako negatywne, sprawia, że nasza ocena estetyczna staje się negatywna albo -jeśli nie wywołuje estetycznego rozczarowania -wywołuje w nas poczucie, że dane zjawisko nie powinno się nam podobać 38 . Na nasze doświadczenie estetyczne mogą też wpływać uczucia -miłość i szacunek bez wątpienia przyczyniają się do pozytywnego doświadczenia estetycznego 39 .…”

Section: Wartości Estetyczne I Szacunek Do Przyrodyunclassified

See 1 more Smart Citation

Znaczenie estetyki przyrody dla etyki środowiskowej

Salwa

2019

Etyka

View full text Add to dashboard Cite

Estetyka przyrody jest współcześnie ważnym działem estetyki filozoficznej. Jej przedstawiciele zgodnie twierdzą, że doświadczenie estetyczne jest istotne z punktu widzenia ekologii i w tym sensie, estetyka przyrody ma konsekwencje dla etyki środowiskowej. Celem artykułu jest analiza koncepcji doświadczenia estetycznego przyrody, która wyłania się z environmental aesthetics, oraz pokazanie, że tak rozumiane doświadczenie estetyczne, tzn. jako zmysłowe doświadczenie przyrody qua przyrody oraz jako doświadczenie przyrody on its own terms, jest tożsame z postawą etyczną, pojętą jako postawa, pozwalająca dostrzec w przyrodzie sferę inną-niż-ludzką, której wartości nie sposób sprowadzić bez reszty do wartości instrumentalnej.

show abstract

Section: Wartości Estetyczne I Szacunek Do Przyrodyunclassified

Znaczenie estetyki przyrody dla etyki środowiskowej

Salwa

2019

Etyka

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Människan kan behöva lära sig att se det vackra i sådant som hon fi nner skräm- mande och fult. 82 Det går inte att bara skydda och värna om det som i allmänhetens ögon ser vackert ut. Vetenskaplig kunskap kan här vara till stor nytta, men även annan kunskap och andra sätt att uppleva natur behövs.…”

Section: Icke-materiella Värdenunclassified

Det är inte enbart frågan om nomenklatur: Naturvetenskap och estetik

Wolff

Sjöblom

2017

SPF

View full text Add to dashboard Cite

Th is article discusses the way humans value nature, with a focus on the way they value nature aesthetically. Of particular interest are the values of children and adolescents and the role of aesthetics in scientifi c studies. Th e discussion is based on philosophical writings, especially aesthetic sources, and current environmental education empirical research. Our aim is to show the necessity the science lessons have of an unambiguous aesthetic dimension. With fl exible teaching methods that partly take place outdoor, the students' own values and aesthetic experiences become a prompting starting point for understanding humankind's role in nature.Nyckelord Naturundervisning, estetik, miljöestetik, värderingar, naturvärde, naturvetenskap, utomhusundervisning, estetisk erfarenhet, estetisk upplevelse Inledning Naturvetenskapen har sedan länge haft en stark ställning inom västerländsk kultur och tilltron till naturvetenskaplig "sanning" är stor. På alla skolstadier, även i förskolan, lär barn och ungdomar sig naturvetenskapligt tänkande och naturvetenskapliga metoder. Vid sidan om naturvetenskapen har också miljömedvetenhet och förståelse för hållbar utveckling blivit en viktig kanon i skolutbildningen. Det har också gjort att naturundervisningen utvidgats och själva begreppet natur har dolts bakom nya mer trendiga begrepp, som är nog så nöd-vändiga, men som också lätt skapar förvirring. Till sådana begrepp kan räknas miljö, där naturen ryms under den del som går under namnet naturmiljö. Ett annat begrepp är håll-bar utveckling eller med en annan nyans hållbarhet, där det som berör naturen inkluderas i den ekologiska hållbarheten. Ett tredje komplicerat begrepp är biodiversitet som handlar om naturens mångfald på genetisk, art-och ekosystemnivå. Då redan begreppet natur är diff ust och svårt att enhetligt tolka, så är det inte nödvändigtvis lättare när begreppen blir fl er. Det är inte heller alltid så lätt att dra gränsen för vad som hör till undervisning i natur-39 Wolff & Sjöblom: Det är inte enbart frågan om nomenklatur vetenskap och vad som hör till andra ämnesområden. Hållbarhets-och miljvårdsfrågor är överlappande och hör till fl era ämnen.För att människan ska kunna värna om naturen behövs naturvetenskapligt kunnande och för att kunna skydda biodiversiteten krävs kännedom om systematik och taxonomi, men även förståelse av hur natur och naturvetenskap hör samman med samhället i övrigt, såsom politiska angelägenheter och humanitära frågor. Förutom kunskap behövs också praktiska färdigheter, handlingsberedskap och vilja, för att inte tala om sensibilitet. Såväl kunskaper som färdigheter baserar sig dessutom på värderingar, det vill säga hur lärare och elever ser på naturen rent värdemässigt. Även läroplanen betonar specifi ka värden, och utvärderingar av skolsystem gynnar i allmänhet kognitiva mål. Detta är ett generellt problem i många länder och det syns både i nationella utvärderingar 1 och i internationella jäm-förelser såsom PISA-undersökningarna. 2 Även läromedel fokuserar ofta på faktakunsk...

show abstract

“…;Lintott 2006). That is, they have extended the idea that aesthetics supports ethics to the environmental sphere.…”

mentioning

confidence: 95%

Adam Smith's ‘Sympathetic Imagination’ and the Aesthetic Appreciation of Environment

Brady

2011

J Scottish Philosophy

View full text Add to dashboard Cite

This paper explores the significance of Adam Smith's ideas for defending non-cognitivist theories of aesthetic appreciation of nature. Objections to noncognitivism argue that the exercise of emotion and imagination in aesthetic judgement potentially sentimentalizes and trivializes nature. I argue that although directed at moral judgement, Smith's views also find a place in addressing this problem. First, sympathetic imagination may afford a deeper and more sensitive type of aesthetic engagement. Second, in taking up the position of the impartial spectator, aesthetic judgements may originate in a type of self-regulated response where we stand outside ourselves to check those overly humanizing tendencies which might lead to a failure in appreciating nature as nature.

show abstract

Toward Eco-Friendly Aesthetics

Cited by 15 publications

References 0 publications

Znaczenie estetyki przyrody dla etyki środowiskowej

Znaczenie estetyki przyrody dla etyki środowiskowej

Det är inte enbart frågan om nomenklatur: Naturvetenskap och estetik

Adam Smith's ‘Sympathetic Imagination’ and the Aesthetic Appreciation of Environment

Contact Info

Product

Resources

About