‘They don’t know what it means to be a student’: Inclusion and exclusion in the nexus between ‘global’ and ‘local’

Abstract

This article will show how the global educational policy expectations of being a self-managing learner unfold in the context of two school organisations in Norway, and contribute to the exclusion of so-called newly arrived minority language students. The theoretical framework is Niklas Luhmann's theory of the global educational system, and the article offers a semantic analysis of inclusion and exclusion processes, where inclusion is operationalised as fulfilling educational expectations and exclusion as the failure to meet these expectations. The findings are based on ethnographic fieldwork in two upper secondary schools with introductory classes for newly arrived students in Norway, but will be interpreted in light of recent policy initiatives from the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). The article will show similarities between expectations in the schools and the ones embodied in the so-called 21st century skills. The article argues that the knowledge-economic ideal of the self-managing learner demonstrates a reductionist notion of the student role and constitutes a risk for newly arrived students' educational careers.

Education is my passport: experiences of institutional obstacles among immigrant youth in the Swedish upper secondary educational system

“…To improve immigrant youths' conditions for scholastic achievement and counteract inequalities in access to education, students need adequate pedagogical support, and teachers must make explicit their expectations on students (Nilsson and Axelsson 2013) and facilitate students' familiarity with the majority language and culture (Hilt 2016). More importantly, this study and previous research (Cummins 2000;De Heer et al 2015;Moskal 2014;Nilsson Folke 2017) point out the importance of allowing immigrant youth to find strength in and continue building on their existing embodied cultural capital.…”

“…This has been characterised as a 'deficit model', leading above all to a focus on immigrant students' acquisition of the dominant language of education (Hilt 2017;Nilsson and Bunar 2016;Nilsson Folke 2017;Taylor 2008;Torpsten 2013). Hilt (2017) adds that Norwegian teachers of immigrant youth consider students lacking both in cultural references needed in formal instruction and in ability to self-manage their learning processes (Hilt 2016), which is ascribed to insufficient learning in their home or transit countries. Moreover, Sharif (2017) indicates that lack of knowledge about the national educational system is what defines immigrant youth.…”

Attityder till innehåll och delaktighet i val av läroböcker i undervisning i svenska för invandrare: Den pedagogiska och didaktiska betydelsen av flyktingars utbildning och yrkesbakgrund

“…Det är läraren som bestämmer hur undervisningen ska utformas och vilka läroböcker som ska väljas. Att komma till Skandinavien och mötas av en undervisning där eleverna förväntas vara aktiva och delaktiga i såväl själva undervisningssituationen som vid val av läroböcker kan säkert te sig som en stor utmaning för många (jfr Rong & Preissle, 2008;Askeland, 2014;Rambøll, 2011;Storeng, 2001;Hilt, 2016). En utmaning är det också för de som inte har gått i skolan och är analfabeter.…”

“…Att nyanlända elever direkt skall vara aktiva och delaktiga behöver inte nödvändigtvis vara något den enskilde läraren eftersträvar, utan elevers delaktighet är ett mål som lärare förväntas undervisa utifrån kursplanen för SFI (Skolverket, 2012;Hilt, 2016). Det finns ett pedagogiskt dilemma mellan vad kursplaner föreskriver och vad som är genomförbart (Schweisfurth, 2011).…”

“…Utbildningen rustar dem för att klara den omställning det innebär att möta ett nytt språk, en ny kultur och att bli delaktiga i ett nytt samhälle (Hilt, 2016). De som har en längre utbildning har studievana och har också kommit i kontakt med mycket kurslitteratur.…”