The continuity of learning in a translanguaging science classroom

Abstract

This article aims to explore and clarify how students' use of first and second languages in a translanguaging science classroom (TSC) may affect the continuity of learning in science. In a TSC, participants can use all available language resources, in all meaning-making situations. An ethnographic data collection and research design is used to capture the authentic language use in this practice. The study followed monthly science lessons at a primary school for 3 years (2012-2015) and was documented by four video cameras and four audio recorders. The data material also consists of recorded conversations with four students, newly arrived in Sweden at the time of the data collection. In addition, field notes, students' texts and different teaching materials were collected. To analyze how the use of both first and second languages may affect the continuity of science learning in multilingual classroom activities, practical epistemology analysis is used. The analysis shows that a TSC is an asset in appropriating a new social practice for students with limited ability to understand and express themselves in the language of instruction. However, the analysis also reveals some situations within this practice, in which all available resources are not utilized. These situations seem to be consequences of low expectations of students with limited access to the language of instruction expressed in simplified language usage; contextualizing the subject matter to everyday experiences students may not share; and the complexity of translating and transforming scientific content from one national language into another (Arabic and Swedish) and between everyday and academic discourse. The study contributes to the field by illustrating the importance of supporting each student's access to the language tools that constitutes the scientific subject matter, as well as promoting the use of all resources to relate this to prior experience for a continuity of learning in a multilingual science classroom.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : En studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

“…I den femte analysfasen framkommer det att elevernas möjlighet att använda både sina första-och andraspråk utgör en viktig resurs inom deras appropriering av det nya sociala sammanhang som det flerspråkiga NOklassrummet utgör (Karlsson et al, 2019). Exempelvis visar analysen att de elever som gått i klassen ett tag och därigenom socialiserats in i denna praktik använder sina förstaspråk som en resurs för att tydliggöra de olika klassrumsaktiviteterna och de vanor som konstituerar klassrumspraktiken för de elever som kommer nya till klassen.…”

“…Den sjätte analysfasen bekräftar tidigare resultat som visar att elevers möjlighet att använda både sina första-och andraspråk ofta leder till att mellanrum fylls och att det därmed skapas kontinuitet i elevernas meningsskapande aktiviteter (Karlsson et al, 2019). Exempelvis använder eleverna ofta både första-och andraspråket för att förtydliga ämnesinnehållet och förklara olika aktiviteter för varandra.…”

“…De kvardröjande mellanrummen som då uppstår leder till att kontinuiteten i elevernas meningsskapande störs, och resulterar ofta i att eleverna inte "kommer vidare". En av anledningarna till att kontinuiteten störs är tendensen att i undervisningen förenkla språket genom att ämnesspecifika ord och uttryck väljs bort och ett mer vardagligt språkbruk i stället används för att realisera det naturvetenskapliga ämnesinnehållet, både i skriftliga och muntliga sammanhang och på både svenska och arabiska (Karlsson et al, 2019). Denna avsaknad av funktionellt användbara ämnesspecifika ord och uttryck som realiserar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet leder vid flera tillfällen till att klassrumsaktiviteten störs och ibland ändrar riktning, vilket vid vissa tillfällen re-87 sulterar i att eleverna i stället börjar prata om något helt annat.…”

“…Denna avsaknad av funktionellt användbara ämnesspecifika ord och uttryck som realiserar det naturvetenskapliga ämnesinnehållet leder vid flera tillfällen till att klassrumsaktiviteten störs och ibland ändrar riktning, vilket vid vissa tillfällen re-87 sulterar i att eleverna i stället börjar prata om något helt annat. En annan vanlig anledning till att kontinuiteten i lärprocessen blir störd är kontextualisering av det naturvetenskapliga ämnesinnehållet till vardagliga och kulturella erfarenheter som inte delas av lärarna och eleverna (Karlsson et al, 2019). Detta visar sig problematiskt dels för att lärarnas och elevernas vardagliga och kulturella erfarenheter till viss del förefaller skilja sig åt, dels för att eleverna vanligen använder och uttrycker vardagliga och kulturella erfarenheter på sina förstaspråk och därmed många gånger har en begränsad förståelse för ett mer vardagligt språkbruk på undervisningsspråket.…”

“…I en studie visar författarna hur en implicit användning av första-och andraspråk i den naturvetenskapliga undervisningen leder till att eleverna använder det mer generella spanska ordet "el sonido" (ljud) i stället för "el tono" (tonhöjd), vilket enligt författarna leder till att elevernas förståelse och tillgång till ämnesinnehållet blir begränsad. En annan anledning till att förvirring kan uppstå i användningen av både första-och andraspråk är att ämnesspecifika ord och utryck på andraspråket ofta översätts till mer vardagliga ord och utryck på förstaspråket (Karlsson, Nygård Larsson & Jakobsson, 2019). Exempelvis kan användningen av det mer vardagliga arabiska uttrycket "fiha shagar keter" (fullt av träd) i stället för "ghabe" (skog) leda till missförstånd som försvårar elevers möjligheter att utveckla förståelse för skillnaden mellan begreppen skogstyper och trädarter, vilket i sin tur kan störa kontinuiteten i klassrumsaktiviteterna och, i en förlängning, elevers lärande.…”