Språkmedvetenhet i småbarnspedagogiskt arbete – Finländska daghemspedagogers reflektioner

Sopanen, Pauliina

doi:10.7577/nbf.2868

“…På senare tid har den finländska forskningen redogjort för innebörden av det nya begreppet «språkmedvetenhet» i läroplanerna och granskat hur personalen i den småbarnspedagogiska verksamheten förstår begreppet och hur de anpassar sitt agerande i linje med det (Sopanen, 2019;Honko & Mustonen, 2020a;2020b;Tyrer, m.fl., 2022). Bergroth och Hansell (2020) visade, exempelvis, hur begreppet kan kopplas till sex stora och vitt skilda samhällsdiskurser, vilket försvårar den småbarnpedagogiska personalens uppdrag att konkretisera och realisera hela begreppets omfång i sitt arbete.…”

Section: Barnets Egna Modersmål I Nordisk Andraspråksforskningunclassified

“…De riktlinjer som finns att tillgå beskrivs i Grunderna för planen för småbarnspedagogik (Utbildningsstyrelsen, 2022). Språkmedveten verksamhetskultur beskrivs som nödvändig för att kunna stödja alla barns flerspråkiga uppväxt (Bergroth & Hansell, 2020;Sopanen, 2019). Ytterligare anvisningar för att säkerställa språkliga rättigheter för flerspråkiga barn behandlas i kapitlet «Preciseringar gällande språk och kultur» (Utbildningsstyrelsen, 2022).…”

Section: Språkliga Skyldigheter Och Rättigheter I Finländsk Småbarnsp...unclassified

“…I Finland, exempelvis, betonar läroplansbegreppet «språkmedveten verksamhetskultur i » hur det institutionella ansvaret för att främja alla barns delaktighet, mångskiftande kulturarv och rätten till att utveckla sina språkliga identiteter ligger hos den professionella lärarkåren, i samverkan med de flerspråkiga barnen och familjerna. Den ledande tanken är att flerspråkighet vävs djupt in i verksamhetskulturen och personalens uppfattningar granskas och diskuteras (Bergroth & Hansell, 2020;Sopanen, 2019). Språkmedveten verksamhetskultur baserar sig på synen «flerspråkighet som resurs» eftersom barnens varierande språkliga och kulturella bakgrund anses berika gruppen och den språkmedvetna verksamhetskulturen bör ta vara på denna positiva berikning (Utbildningsstyrelsen, 2022).…”

Section: Introduktionunclassified

See 1 more Smart Citation

Barnets eget modersmål i pedagogernas beskrivningar av goda praktiker för att utveckla språk i finländsk småbarnspedagogik

Bergroth¹,

Alisaari²

2023

Nordand

0

View full text Add to dashboard Cite

Barnets eget modersmål i pedagogernas beskrivningar av goda praktiker för att utveckla språk i finländsk småbarnspedagogik Abstrakt Syftet med studien är att fördjupa förståelsen kring hur den nordiska synen på flerspråkighet som resurs träder fram i personalens beskrivningar av goda praktiker i samband med stöttande av flerspråkiga barns språk i Finland. Särskilt granskas om och hur barnens egna modersmål uppfattas av den småbarnspedagogiska personalen som stöd för lärande i undervisningssituationer. Materialet härrör sig från en nationell kartläggning hösten 2021 och i den här delstudien analyseras svaren den öppna enkätsfrågan «Vilka goda praktiker har ni för att utveckla språket hos barn med invandrarbakgrund?». Speciell vikt läggs vid kvalitativ analys av de 137 svar där andra språk utöver verksamhetsspråket nämns. Analysen visar att barnens modersmål som stöd i undervisningssituationerna inte ännu verkar realiseras i form av kognitivt utvecklande pedagogiska aktiviteter. Andra språk tas upp i samverkan med föräldrarna och i samarbete med andra professionella nätverk. I verksamheten kommer språken fram via olika materialresurser eller så att barnen själva får undervisa ord och fraser på sina modersmål till andra barn eller personalen.

show abstract

Language Education Policies and Early Childhood Education

Palviainen

¹

,

Curdt‐Christiansen

²

2020

Springer International Handbooks of Education

View full text Add to dashboard Cite

This chapter discusses the importance of different types of early language education in the public system according to national policy in two geopolitical contexts: Continental Northern Europe and the UK. We define early language education policy as the language policies in Early Childhood Education (ECE) including planning, practices and ideologies related to the teaching and learning of languages. We present a variety of theoretical approaches and discuss their applicability to the field of early language education research. These approaches include traditional top-down policy implementation models as well as more dynamic and ecological theoretical approaches. Following that, we look at major contributions in the field, presenting empirical studies from Northern Europe and the UK following two lines of research: critical readings of ECE policy documents, and ecological approaches identifying ECE language policy agents and power. Based on our review of the empirical studies, we point out critical issues and topics that need to be addressed, such as prevailing monolingual native speaker norms; how children, communities and languages are made (in)visible in policy texts; conflicting policy paradigms and ideologies; practical challenges in the implementation of official policy; and also how national policy documents open spaces for multilingual education in ECE. Lastly, we present some new projects in the two sociopolitical contexts and suggest directions for future research based on the idea of ecological systems, in which the roles of different policy actors and agents are examined as a function of the setting and conditions under which they operate.

show abstract

Language Education Policies and Early Childhood Education

Palviainen

¹

,

Curdt‐Christiansen

²

2022

Springer International Handbooks of Education

5

0

View full text Add to dashboard Cite

This chapter discusses the importance of different types of early language education in the public system according to national policy in two geopolitical contexts: Continental Northern Europe and the UK. We define early language education policy as the language policies in Early Childhood Education (ECE) including planning, practices and ideologies related to the teaching and learning of languages. We present a variety of theoretical approaches and discuss their applicability to the field of early language education research. These approaches include traditional top-down policy implementation models as well as more dynamic and ecological theoretical approaches. Following that, we look at major contributions in the field, presenting empirical studies from Northern Europe and the UK following two lines of research: critical readings of ECE policy documents, and ecological approaches identifying ECE language policy agents and power. Based on our review of the empirical studies, we point out critical issues and topics that need to be addressed, such as prevailing monolingual native speaker norms; how children, communities and languages are made (in)visible in policy texts; conflicting policy paradigms and ideologies; practical challenges in the implementation of official policy; and also how national policy documents open spaces for multilingual education in ECE. Lastly, we present some new projects in the two sociopolitical contexts and suggest directions for future research based on the idea of ecological systems, in which the roles of different policy actors and agents are examined as a function of the setting and conditions under which they operate.

show abstract

Språkmedvetenhet i småbarnspedagogiskt arbete – Finländska daghemspedagogers reflektioner

Cited by 4 publications

References 12 publications

Barnets eget modersmål i pedagogernas beskrivningar av goda praktiker för att utveckla språk i finländsk småbarnspedagogik

Barnets eget modersmål i pedagogernas beskrivningar av goda praktiker för att utveckla språk i finländsk småbarnspedagogik

Language Education Policies and Early Childhood Education

Language Education Policies and Early Childhood Education

Contact Info

Product

Resources

About