2002
DOI: 10.34080/os.v12.22452
|View full text |Cite
|
Sign up to set email alerts
|

Smålommens Gavia stellata häckningsframgång i artens svenska kärnområde

Abstract: We investigated the breeding success of a Red-throated Diver Gavia stellata population of approximately 70 pairs during ten seasons, 1991–2000, in a 1820 km2 study area, dominated by coniferous forests and mires in Malung, Dalarna in Central Sweden. The majority of the pairs bred in tarns smaller than 1.0 ha and foraged in larger freshwater lakes or rivers up to a distance of 4.6 km. Average breeding success was 0.76 “large” chicks per pair and year, with a declining trend over the study period accompanied by … Show more

Help me understand this report

Search citation statements

Order By: Relevance

Paper Sections

Select...
2
1
1
1

Citation Types

2
2
0
10

Year Published

2005
2005
2021
2021

Publication Types

Select...
5

Relationship

0
5

Authors

Journals

citations
Cited by 7 publications
(14 citation statements)
references
References 13 publications
(48 reference statements)
2
2
0
10
Order By: Relevance
“…For the Red-throated Diver, we measured the breeding success as the mean number of "large" chicks per breeding pairs, where breeding had been confirmed through observation of nest, eggs or incubating bird; and for the Black-throated Diver, we used the mean number of "large" chicks per stationary pair, according to previously described methods (e.g. Dahlén & Eriksson 2002 for Red-throated Diver, Eriksson & Hake 2000 for Black-throated Diver). For comparisons of any relationships between mercury concentrations in eggs and the production of young, we assessed the average breeding success as the mean number of "large" chicks per pair and year, on the basis of information from the same year as the egg was collected plus the two years before and after collection.…”
Section: Methodsmentioning
confidence: 99%
See 1 more Smart Citation
“…For the Red-throated Diver, we measured the breeding success as the mean number of "large" chicks per breeding pairs, where breeding had been confirmed through observation of nest, eggs or incubating bird; and for the Black-throated Diver, we used the mean number of "large" chicks per stationary pair, according to previously described methods (e.g. Dahlén & Eriksson 2002 for Red-throated Diver, Eriksson & Hake 2000 for Black-throated Diver). For comparisons of any relationships between mercury concentrations in eggs and the production of young, we assessed the average breeding success as the mean number of "large" chicks per pair and year, on the basis of information from the same year as the egg was collected plus the two years before and after collection.…”
Section: Methodsmentioning
confidence: 99%
“…Vi har mätt häckningsframgången för smålommen som medelantalet "stora" ungar per häckande par, där häckningen har fastställts genom fynd av bo, ägg eller ruvande fågel, och för storlommen som medelantalet "stora" ungar per stationärt par som stadigvarande uppehållit sig i den aktuella sjön under häckningstid (enligt tidigare beskrivna fältarbetsmetoder; t.ex. Dahlén & Eriksson 2002 för smålom och Eriksson & Hake 2000 för storlom). För jämförelser mellan kvicksilverhalter i lomägg och ungproduktionen beräknade vi det genomsnittliga häckningsresultatet som medelantalet "stora" ungar per par och år, baserat på information från den aktuella häckningssjön samma år som ägg insamlats plus de två åren närmast före och efter insamlingen.…”
Section: Beräkning Av Häckningsframgångenunclassified
“…Inte heller för tranans del finns observationer av fåglar som tagit ägg eller små ungar av smålom, men mer övertygande indikationer har noterats på andra håll (t. ex. Dahlén & Eriksson 2002). Med utgångspunkt i tranans breda födospektrum måste dock denna, i ögruppen mycket talrika, art föras högt upp på listan över tänkbara predatorer på Holmöarnas smålommar.…”
Section: Diskussionunclassified
“…Även i undersökningar på Shetlandsöarna har man noterat att huvuddelen av alla häckningar misslyckas under ruvningsstadiet, och att predation är en huvudorsak (Hulka 2010), men att förlust av stora ungar är förhållandevis ovanligt (Bundy 1976). Likaledes visade Dahlén & Eriksson (2002) att bopredation är en huvudorsak till misslyckade häckningar i det svenska smålomsbeståndet. Slutligen, de rikstäckande uppföljningarna av lommarnas häckningsutfall inom ramen för Projekt Lom (https://projektlom.birdlife.se/) visar att en negativ trend i smålommens ungproduktion till stor del kan kopplas till händelser under ruvningen .…”
Section: Diskussionunclassified
“…Att ett par smålommar gör tre häckningsförsök samma år har jag inte noterat tidigare, vare sig på Tisjökölen eller bland de andra smålomhäckningar jag följt genom åren i trakten kring Malung (t.ex. Dahlén & Eriksson 2002). Jag har inte heller hittat uppgifter i litteraturen om detta.…”
Section: Korta Rapporter -Short Communicationsunclassified