Skönlitteratur i skolämnet svenska som andraspråk

Abstract

Studien undersöker lärares motiveringar för de urval av litterära texter som används i skolämnet svenska som andraspråk och elevers uppfattningar om dessa val. Detta sker genom en diskussion av intervjusvar från lärare och elever. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts med 8 lärare samt 15 elever på gymnasiet som följer kursen i svenska som andraspråk. McCormicks repertoarbegrepp (1994) och Felskis begrepp (2008) om olika sätt att läsa och reagera på texter är det huvudsakliga teoretiska ramverket. En tematisk innehållsanalys är gjord av resultaten. Resultaten visar att lärarna anser att elevers läsning av skönlitteratur framför allt ska vara språkutvecklande. Ofta väljs litteratur med hög igenkänningsfaktor och lärarna menar att eleverna genom läsningen kan få perspektiv på sina egna liv och andra sätt att leva, något som bekräftas av eleverna. Det framgår även att lärarna anpassar sitt litteraturval och sin undervisning efter förväntningar som de har på elevgruppen och i viss mån anläggs ett bristperspektiv på deras språk och litterära repertoarer. Eleverna visar huvudsakligen ett positivt förhållningssätt till skolans litteratururval och de motiveringar som görs. Dock efterlyser de mer samtida och även utom-europeisk litteratur. Intervjusvaren om kanon och klassiker ger en splittrad bild och när begreppet ’bildning’ nämns handlar det om en inkluderingsönskan till svenska förhållanden, som kan tolkas som en slags assimilatorisk strävan. Överhuvudtaget synliggör resultaten behovet av att närmare diskutera förutsättningarna och villkoren för olika elevgrupper att kunna utvecklas genom de val av skönlitteratur som ligger till grund för undervisningen. Keywords: Likvärdighet, mångfald, svenska som andraspråk, skönlitteratur, urval

Linguistically diverse students’ perceptions of difficulties with reading and understanding texts in civics

“…The results indicate that L2 students, both individually, and with support from their civics teachers, cope with various types of language-and content-related difficulties that reading and understanding texts in civics entail (cf. Economou 2015). Based on the results all four components, a) literacy abilities, b) disciplinary literacy abilities, c) prior knowledge, and d) content-area knowledge are apparent when L2 students describe their difficulties with reading comprehension of texts in civics.…”

Innledning

“…Studien som rapporteras i detta kapitel har genomförts i fem flerspråkiga klassrum i Sverige och syftar till att utforska lärares föreställningar om undersökande litteraturundervisning. Tidigare studier av litteraturundervisning i flerspråkiga klassrum har visat att utvecklingen av elevers estetiska läsförmåga setts som sekundär i relation till att utveckla en allmän språkkompetens (Economou, 2021). Föreliggande kapitel kan därför ses som ett bidrag även till detta fält.…”

Diskurser om skrivande i styrdokument för svenska som andraspråk på grundläggande och gymnasial nivå inom vuxenutbildning

“…Det funktionella angreppssättet till den socialpraktiska diskursen ger även ett begränsat utrymme för elevernas flerspråkighet, och det lyfts inte fram i relation till skrivande att något annat språk än svenska kan vara meningsfullt att använda, vilket återspeglar en enspråkig syn på skrivande i styrdokumenten (jfr Ortega, 2013;Canagarajah, 1999Canagarajah, , 2006. Tidigare studier har visat att ämnesinnehållet i svenska som andraspråk är mindre kreativt och personlighetsutvecklande än innehållet i ämnet svenska (Economou, 2013;Magnusson, 2013;Malmström, 2017), vilket är i linje med den här studiens resultat. Kreativitetsdiskursen återfinns som exempel över huvud taget inte och diskursen för att tänka och lära görs enbart med hänvisning till skrivandet som verktyg i vidare studier.…”