Rettung

”Alla dessa rörelser äro endast grenar på samma träd”: Nelly Thürings tillämpade teosofi

“…53 Som en ledstjärna för sitt politiska arbete återgav hon följande citat, hämtat från "en av Indiens filosofiska böcker": "Varje handling, som främjar en varelses utveckling mot det stora målet, uppgåendet i Gud, är att göra det goda och varje handling som hämmar en varelse i detta, är att göra det onda." 54 Författaren till boken angavs inte i artikeln men är sannolikt Swami Vivekananda, som blev känd för en större publik i samband med ett framträdande på "Parliament of the World's Religions" i samband med världsutställningen i Chicago 1893. 55 Några av hans föredrag gavs ut i svensk översättning 1911.…”

“…Alla dessa rörelser äro endast grenar på samma träd, framsprungna ur idéernas värld för att lyfta och förädla mänskligheten och hjälpa den i sitt mödosamma klättrande mot det stora målet, fullkomning. 59 Denna praktiska tillämpning på etiska och sociala frågor var inte något Thüring var ensam om, tvärtom strävade både Swami Vivekananda och religionsvetaren Max Müller efter att förena vedantafilosofins metafysiska utsagor med en moralfilosofi för det sena 1800-talets brännande frågor. De anknöt därmed till samtida ifrågasättanden av kristendomen som grund för moralen, men gick också i polemik mot utilitarismens förespråkare.…”

“…77 Thüring instämde visserligen i partiprogrammets krav på ett avskaffande av statskyrkan, men framhöll att detta inte nödvändigtvis innebar ett avståndstagande från religiositet, utan menade att "socialismen visst inte är fiende till vare sig kristendomen eller någon annan religion; den bara sysslar inte med detta problem, utan vill att det skall vara en privatangelägenhet för var och en människa att ordna upp efter eget gottfinnande". 78 Socialismens uppgift var "att hjälpa oss att ordna upp våra yttre, fysiska livsförhållanden på ett nytt och förståndigare sätt", och med hänvisning till att socialismen var en internationell rörelse pekade Thüring återigen på att detta projekt måste kunna samla individer med vitt skilda livsåskådningar: "Och kunna vi inte alla, både religiösa utav olika sekter, materialister, idealister, ateister, teosofer, buddhister etc. förenas i ett arbete, som syftar till att åstadkomma ett nytt ekonomiskt samhällssystem, även om vi divergera på andra områden?"…”

“…förenas i ett arbete, som syftar till att åstadkomma ett nytt ekonomiskt samhällssystem, även om vi divergera på andra områden?" 79 Utan att framhäva sitt eget medlemskap i Teosofiska Samfundet nämner alltså Thüring här teosofer som en grupp bland flera och ger samtidigt uttryck för en kosmopolitanism som var vanlig i denna globala rörelse. 80 I linje med den syn på religiositet som hon hade presenterat i artikeln om kristendomsundervisning menade Nelly Thüring vidare att dogmtro och tvång riskerade att föra människor bort från religionen.…”

“…81 Thüring påpekade också att de som inte tillhörde statskyrkan inte nödvändigtvis ville kallas "irreligiösa" -man kunde mycket väl vara socialist och samtidigt religiös: "Det är alldeles riktigt att socialismen som sådan är materialistisk, men därför behöver väl inte socialisterna vara materialister." 82 Liksom tidigare talade hon om behovet av att förstå religionens innersta kärna: "Och förrän man frigjort sig från alla former, allt sken och naiv dogmtro, förr är man inte redo att ta emot det högre, andliga livet, förr söker man inte tränga till religionens sanna väsen, dess kärna och djupaste innebörd." 83 För att detta skulle bli möjligt för många krävdes en konfessionslös religionsundervisning som barnen kunde förstå.…”