Ramses och almarna: Abu Simbel och välfärdssamhällets kulturarvsstrider

Abstract

Ramses och almarnaAbu Simbel och välfärdssamhällets kulturarvsstrider ingrid berg Almstriden har kommit att bli en ikonisk händelse i svensk kulturhistoria. Under några intensiva månader 1970-1971 utkämpades en politisk och medial kamp för att rädda 13 almträd i Kungsträdgården i centrala Stockholm. Träden stod i vägen för bygget av en ny tunnelbanestation och tillhörande parkeringshus -ett av många byggprojekt i den så kallade cityomvandlingen av huvudstadens stadskärna. 1 I december 1970 hölls en av alla otaliga debatter runt almarnas vara eller icke-vara i Stockholms stadsfullmäktige. 2 Börje Kant från Centerpartiet föreslog att almarna kanske kunde flyttas till en ny plats. Inspirationen var flytten av Abu Simbel-templen i södra Egypten som riskerade att dränkas av Assuandammens utbyggnad några år tidigare. Räddningsaktionen hade varit Unescos första stora kulturarvsprojekt sedan dess tillblivelse efter andra världskriget, och svenska aktörer hade varit centrala i aktionen.Varför diskuterades forntida egyptiska tempel i Stockholms stadsfullmäktige? Flytten av templen i Abu Simbel är på många sätt Egyptens, Unescos och västvärldens egen almstrid -en medialt mycket uppmärksammad kamp mot klockan för att bevara en äldre kulturmiljö undan modernitetens framfart. Både almstriden och flytten av templen i Nubien är produkter av liknande samtida historiska skeenden -en konflikt som fördes i olika nationella och transnationella kontexter mellan å ena sidan det