Psychology and its publics

Abstract

This paper introduces the special issue dedicated to ‘Psychology and its Publics’. The question of the relationship between psychologists and the wider public has been a central matter of concern to the historiography of psychology. Where critical historians tend to assume a pliant audience, eager to adopt psychological categories, psychologists themselves often complain about the public misunderstanding of them. Ironically, both accounts share a flattened understanding of the public. We turn to research on the public understanding of science (PUS), the public engagement with science (PES) and communications studies to develop a rich account of the circuitry that ties together psychological experts and their subjects.

Den offentliga ohälsan : En historisk studie av barnpsykologi och -psykiatri i svensk media 1968-2008

“…Thomson menar att det behövs forskning som fokuserar på annat än professionella, akademiska eller politiska texter och att en sådan inriktning kan utmana och nyansera tolkningen av psyvetenskaperna som enbart, eller åtminstone mestadels som, redskap för makt och kontroll från ovan. Jag anser att det ligger mycket i Thomsons resonemang (andra psyhistoriker har med tiden framfört liknande argument, se exempelvis Pettit & Young, 2017) och hans uppmaning att studera offentligt material har varit vägledande för avhandlingens empiriska fokus.…”

“…Medan det börjar ske allt mer forskning på vetenskapernas mediehistoria i bred bemärkelse så finns det fortfarande en avsaknad av studier som mer specifikt fokuserar på samhällsvetenskapernas mediehistoria, inklusive psykologin och psykiatrin (Mandler, 2019;Ekström, 2004). Och bland den historiska forskning som har gjorts så utgår många studier från en "linjär" spridningsmodell där expertis förmedlas till en passiv publik (Mandler, 2019, se även min diskussion av media som arena för barnpsyexpertis i kapitel 4; dock finns det undantag, se exempelvis Nordberg, 2018;Pettit & Young, 2017). Det saknas därför helt enkelt forskning på området, särskilt när det kommer till samhälls-och humanvetenskaperna i andra länder än USA och Storbritannien.…”

“…Det problematiska i en "linjär" konceptualisering av relationen mellan media och vetenskaperna framträder tydligt när vi beaktar att publiker inte alls bara varit passiva mottagare av en medieformaterad expertis (Pettit & Young, 2017). De har spelat viktiga roller i exempelvis legitimerandet av nya vetenskapliga fält, även innan de i vissa fall 7 Det är viktigt att påpeka att jag är medveten om att artikel 2 och 3 har brister gällande explicitgörandet av denna förståelse.…”

“…While this strand of research highlights the media's importance for enabling scientific actors to reach different publics, it paints a too simple picture of the relation between the sciences, media and the publics. This becomes particularly evident when we consider that publics have not merely been passive recipients of a media-formatted expertise (Pettit & Young, 2017). They have played important roles in, for example, the legitimization of new scientific fields, even in cases where these were not yet recognized in the academic world (Jülich, 2004).…”

‘The intelligent and the rest’: British Mensa and the contested status of high intelligence

“… 32. Pettit and Young (2017: 7); on the relationship between ‘science’ and the ‘public’ beyond interpretations of ‘popularization’, see Schirrmacher (2008: 79–84). …”