Prompting story elements in first grade: An intermodal approach for exploring two teachers’ orchestrations

Abstract

Although the teaching of narrative texts in primary school is well researched, there is a lack of insight into how visual models and multimodal prompts are used by teachers to convey genre-specific knowledge. Therefore, we conducted a multimodal study of the teaching practices in two first-grade classrooms during joint re-tellings of the folktale Little Red Riding Hood and subsequent interactions around narrative genre. In both cases, the teachers used the graphical model The Story Face as well as a whiteboard canvas in their orchestrations. Data was collected in the form of audio and video recordings. Underpinned by a social semiotic framework combined with Bernstein’s concept framing, the analyses revealed that both teachers focused on story events and the story’s macrostructure while displaying different orientations in the use of verbal language and visual representations. This resulted in different emphases on either story-specific or more general features of narrative genre. Furthermore, the students showed an interest in iconic and suspense-building story dialogue, but this aspect was generally de-emphasized by the teachers’ use of verbal language and visual resources. Based on these findings, we discuss the significance of studying teachers’ differing orchestrations through overlapping modes.

Narrativt skrivande i årskurs 1

“…Elevernas uppmärksamhet på specifika berättelseelement kan promptas på en mängd olika sätt. Utifrån kartläggningen till van de Pol et al ( 2010) av olika resurser för stöttning visade sig två av dessa promptningar vara framträdande: modellering (Hughes et al, 2017) och ledtrådar (jfr Ridell & Walldén, 2024). Modellering innebär att uppvisa ett gott exempel på undervisningsobjektet, så som sagan Rödluvan används som modelltext för eleverna i Skrivsituation 1.…”

“…Som en handlingsdrivande aspekt utgör problemet en ideationell funktion. Samtidigt som problemet driver handlingen framåt kan det användas för att skapa en förväntan hos läsaren och bygga spänning (Martin & Rose, 2008;Ridell & Walldén, 2024). Narrativets problem fyller då både med ideationell och interpersonell funktion.…”

“…I studien tar jag ett narratologiskt avstamp för att identifiera vilka berättelseelement eleverna tar fasta på. Analysen av berättelseelementen tar fasta på funktionell skrivundervisning genom narrativa funktioner, vilket operationaliserar Hallidays (1975) metafunktioner inom berättelser och utvecklar tidigare resonemang av Ridell och Walldén (2023Walldén ( , 2024. Även Ridell & Walldéns (2023) multimodala analys av Berättelseansiktet utgör en utgångspunkt i föreliggande studie.…”