Professionell högläsning i förskolan: förskollärares resonemang om en samtida didaktisering

Abstract

I den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har krav på ett språkutvecklande arbete genom högläsning specificerats samtidigt som förskolans undervisningsuppdrag har förtydligats. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utgår denna artikel från en teoretisk premiss att förskolans professionskunskap befinner sig i en remedieringsprocess, där högläsning som professionellt yrkesutövande omförhandlas i ljuset av ett delvis nytt uppdrag. Syftet är att bidra med kunskap om hur denna remediering går till och vad den resulterar i för förståelse för högläsning i samtida förskola. Det empiriska materialet utgörs av fyra fokusgruppssamtal. Resultatet visar hur förskollärare remedierar professionell högläsning genom att kontrastera och omförhandla innebörden av, villkoren för och deltagandet i förskolans högläsning. I sina resonemang ger förskollärarna uttryck för en vidgad repertoar vad gäller högläsning där traditionella praktiker lever kvar samtidigt som nya praktiker har tillkommit och andra aspekter har blivit till figur för det professionella arbetet. Implikationerna av dessa resultat diskuteras i relation till vad som förväntas av den läsande förskolläraren och det läsande/lyssnande barnet i dessa remedierade högläsningspraktiker. ENGLISH ABSTRACT Professional Read-Aloud in Preschool: Preschool Teachers’ Reasoning About a Contemporary Didactisation In the curriculum for Swedish preschool, working for promoting language development in children through reading aloud has been specified and the teaching task of preschool has been clarified. Theoretically based on a sociocultural perspective, a premise of this study is that the professional knowledge base of the preschool teacher profession is in a process of remediation, where reading aloud as a part of the professional work of preschool teachers is renegotiated in light of a partly new mission statement for the profession. The purpose is to contribute new knowledge on this remediation process and what it implies for contemporary preschool. The empirical data consist of four focus-group conversations. The results show how the preschool teachers remediate professional reading aloud through contrasting and renegotiating the meanings of, the conditions for, and participation in this practice. The preschool teachers’ reasoning implies their collective development of a wider repertoire where older practices co-exist with new ones, and with some shifting in terms of figure and background. Implications of the remediation for preschool teachers and children as participants in read alouds are discussed.