Primary Students’ Participation in Extracurricular Activities on Reading and Natural Sciences in German All-day Schools

Det undervisande fritidshemmet i lärandets tidevarv : En diskursanalytisk studie med fokus på de naturvetenskapliga och tekniska undervisningspraktikerna

“…Utvecklingen och framväxten av fritidshemmen i Danmark, Tyskland och Island ska inte ses som representativa 3 Ett urval av länder där det finns forskning om extended education, och vilka jag gjort ett nedslag i, är Australien (Cartmel et al, 2023;Hurst, 2019), USA (Bricker & Bell, 2013;Masters et al, 2019;Vest et al, 2013), Japan (Bae et al, 2019;Kanefujis, 2015Kanefujis, , 2020, Israel (Shaby et al, 2019;Shaby & Vedder-Weiss, 2020;Tal & Morag, 2007), Tyskland (Fischer et al, 2022;Klerfelt & Stecher, 2018;Rollett et al, 2020) samt de nordiska länderna (Falkner et al, 2023;Holm, 2015;Pálsdóttir, 2012Pálsdóttir, , 2015Pálsdóttir & Kristjánsdóttir, 2017;Ringskou & Gravesen, 2022;Sundsdal & Øksnes, 2015). internationellt, utan har valts ut för att visa på närliggande och intressanta jämförelser med den svenska utvecklingen.…”

“…Ökat fokus på att förbättra elevers prestationer och lärande tillkom i samband med den första PISAundersökningen på 2000-talet och vad som av tyska medier kallades för PISA-chocken. Den visade att tyska elever inte presterade lika bra som elever i flera andra länder, något som en del tyska studier fokuserar på (Klerfelt & Stecher, 2018;Rollett et al, 2020). När det gäller verksamheten i tyska fritidshem kan den innehålla skolliknande aktiviteter med ämnesstudier och läxläsning för de elever som behöver det.…”

“…Forskningen inom extended education och ämnesområdena naturvetenskap och teknik stärker denna bild, nämligen att extended education ofta ses som medel för att förbättra elevers prestationer i skolan. Genomgången av studier som ingår i den internationella översikten 5 visar att extended education används som en arena för satsningar inom Science, technology, engineering, and mathematics (STEM), det vill säga i syfte att förbättra elevers kunskaper inom teknik och naturvetenskaperna (till exempel Bae, et al, 2019;Rollett et al, 2020;Vest et al, 2013). Det som är utmärkande för dessa studier är att de har en tydlig koppling till att förbättra elevers prestationer och därmed också PISA-resultat.…”

“…Samma utveckling sker i Tyskland och ungefär samtidigt som i Danmark och Sverige, i början av 2000-talet. PISA-mätningar startar vid den tiden och pekas explicit ut som en förändrade faktor när det gäller fritidshemmens förändrade uppdrag i riktning mot större fokus på lärande och elevers ämneskunskaper (Klerfelt & Stecher, 2018), vilket bland annat resulterade i läxläsning och ämnesstudier på fritidshem, för att förbättra elever otillfredsställande resultat i kunskapsmätningar (Rollett et al, 2020). Under samma period i Sverige når debatten om fritidshemmets integrering i skolan kulmen som sagt, även om det har varit en lång process.…”

“…Naturvetenskapen är ett viktigt ämne inom lärandets diskurs, vilket framkommer inte minst i internationella studier på grund av ämnets täta koppling till diverse kunskapsmätningar (jfr Bae, et al, 2019;Rollett et al, 2020;Vest et al, 2013). I en svensk kontext framträder naturvetenskapen som en nygammal diskurs.…”