Materiella och immateriella resurser – hållbar utveckling i och genom slöjd

Laddad slöjd

“…När föremål sparasinköpta, egentillverkade, eller gåvorkan de uppfattas vara laddade med olika minnen och värden. Föremål tillskrivs värden som inte alltid handlar om ekonomi, de inrymmer både materiella och immateriella värden (Johansson, 2019). Att ge bort eller få ett föremål som en social handling får en personlig koppling och mening i gåvor från barn till vuxen, ärvda föremål eller med de värden som textil hemgift och friargåvor kunde inrymma förr (Ingers, 1974).…”

“…Att slöjda på pysselnivå kan av mer kunniga uppfattas som slarvigt och inte hålla tillräcklig kvalité, medan den som har tillverkat föremålet kan känna sig nöjd med både arbetsinsats och resultat. Att slöjda innefattar både immateriella och materiella aspekter oavsett om slöjdande sker på pysselnivå eller utförs mer professionellt (Johansson, 2019). Utifrån pysselnivån kan, som ett exempel, en virkad äggvärmare till påsk vara 'laddad' på flera vis.…”

“…Längtan till natur med upplevelser i skog och mark, och att samla kraft under fysiskt arbete, kan uppfattas energigivande, avslappnande och kreativt på samma gång (Engelmark, 2020). Men med prioriteringar och uppfattad tidsbrist kan det kännas lättare att låta någon annan utföra arbete, val och villkor som inte alltid rimmar med materiella och immateriella värden (Johansson, 2019).…”

“…Lärprocesserna som byggts in i slöjdföremålet kan lätt glömmas bort, att slöjdarbetet inrymmer helhetsorienterade processer när eleven har arbetat från idéer och med olika redskap och material när de har tillverkat ett fysiskt föremål. Utöver att ta del av fakta om material och dess konsekvenser för hållbar utveckling får eleverna också arbeta i olika material och uppleva dess möjligheter och begränsningar i skolslöjden (Johansson, 2019). Att lära sig av att arbeta i hela processer och "kunna själv" kan ur ett hållbarhetsperspektiv innebära ett mindre beroende av andra både i vardagsoch yrkesliv och som konsument.…”

Lära sig att stå ut

“…Inom slöjdforskning är motstånd i slöjdens arbetsprocesser och elevers förmåga att stå ut inget som i större utsträckning diskuterats på senare tid, vilket kan ha att göra med att de förmågor elever utvecklar i slöjd har tonats ned i den senaste kursplanen (Johansson, 2019) till förmån för mer konkret definierade och bedömningsbara lärandemål. Detta kan förstås som ett led i vad Biesta (2019) benämner som lärifiering och där lärare görs till någon som underlättar elevers lärande snarare än någon som tillför något i undervisningen som utmanar eleverna i ett vidare perspektiv (jfr Samuelsson, 2013;Hasselskog, 2010;Metcalfe, 2017).…”