Ledarskap för lärande

Abstract

Linköpings universitet har deltagit i ULF, en nationell försöksverksamhet om praktiknära skolforskning. ULF står för utveckling, lärande och forskning och inleddes med en nationell försöksperiod från 2017 till 2021. Under försöksperioden har landets 25 deltagande lärosäten varit indelade i fyra noder. De olika noderna har letts av Karlstad, Göteborg. Umeå och Malmö universitet. Linköpings universitet (LiU) har, tillsammans med Högskolan i Halmstad, Högskolan väst och Karlstad universitet (KaU), ingått i Karlstad-noden. De två första åren (2017-2018) fördelades inte ULF-medlen ut till de ingående universiteten i noden, utan enbart Karlstad utprovade då olika modeller för praktiknära forskning. Från och med 2019 har medlen fördelats till alla lärosäten i noden. Det innebär att arbetet med ULF vid Linköpings universitet har på gått mellan 2019 och 2021, det vill säga i tre år. Mellan 2022 och 2024 kommer en ny försöksperiod att genomföras. Den kommer att ha samma organisatoriska uppdelning i noder som tidigare. Därefter genomförs förändringar avseende nodindelningen och även avseende andra aspekter av ULF. Dessa baseras på de erfarenheter som görs under de båda försöksperioderna. I denna rapport redovisas samlade erfarenheter av den första försöksperioden. Dessutom ges projektspecifika beskrivningar av de praktiknära forskningsprojekt som har genomförts eller håller på att genomföras inom ramen för ULF under åren 2019-2021. Rapporten är skriven av projektledare Anja Thorsten.

Undervisning med uppseendeväckande brister : så blev den signifikant bättre

“…Ett tredje projekt av relevans är ULF-projektet Ledarskap för lärande (Samuelsson & Thorsten, 2021 (Samuelsson & Thorsten, 2022).…”

“…Strukturerade observationer av svenska lärares undervisning har gjorts i drygt 50 år (Granström & Einarsson, 1995). Strukturerade observationer genomförs alltjämt på andra ställen med stöd av protokoll som CLASS (Pianta m.fl., 2012;Sølvik & Ertesvåg, 2022) eller PLATO (Grossman, m.fl., 2013;Tengberg, 2022) eller Ledarskap för lärande (Samuelsson & Thorsten, 2022). Strukturerade observationer förefaller således vara ett verktyg som kan användas för att förändra en rådande situation till något bättre, vilket i stor skala påvisades i förändringen av undervisningen och elevernas kunskapsutveckling i Londons skolor i början av 2000talet (Berwick, 2010).…”

Elevsynpunkter som grund för lärares kompetensutveckling

“…I skolan blir det därför angeläget att andra krafter tas i bruk för att hålla uppe elevernas arbetsvilja. Gemenskap och omväxling är två sådana förhållanden som hjälper till och den kanske starkaste kraften som leder till arbetsvilja, är att undervisningen som sker i skolan är begriplig, hanterbar och meningsfull (Elam, 1982;Samuelsson & Thorsten, 2022b). Ett av de bästa sätten att finna en verksamhet meningsfull är att ha inflytande över den (Granström & Einarsson, 1995;Trondman, 1999).…”

“…De har gått länge i skolan, känner dess rutiner och regelbundenheter och kan komma att tvivla på det meningsfulla i att om och om igen gå från den ena lektionen till den andra för att genomföra korta aktiviteter och ta sig an de två proven i veckan som är den vanliga dosen under merparten av skolårets veckor. De behöver umgås med lärare som är lyhörda för deras sätt att resonera och förmår utmana dem så att lärandet blir meningsfullt och bär vidare för dem (Samuelsson & Thorsten, 2022b). De långsiktiga resultaten av frågeundersökningen tyder på att lärarna för såväl 11-som 14-åringarna inte lägger stor vikt vid att hitta fram till bra lösningar för att bidra till elevernas arbetsvilja.…”

“…Rönnerman, 2022;Ekholm, Forssten Seisser & Söderström, 2021) så att fler elever kunnat finna att deras lärares insatser stärker deras motiv att lära. På liknande sätt skulle lärarna i Stockholm kunnat samverka med akademin för att utveckla lärarnas förmåga att leda undervisning (Samuelsson & Thorsten, 2022a). De små rörelserna i elevernas svarsmönster i Tyck till om skolan-undersökningarna borde ha inbjudit lärare, skolledare och skolpolitiker att företa sig försök som kunnat ge andra reaktionsmönster hos eleverna av det slag som redovisas i dessa aktionsinriktade studier.…”