Learning Environments in Swedish Leisure-time Centres: (In)equality, ‘Schooling’, and Lack of Independence

Abstract

The purpose of this study is to describe and analyse how teachers perceive the internal learning environment at Swedish leisure-time centres and set it in relation to steering documents. The empirical data is based on a comprehensive web-survey of 4,043 leisure-time teachers in Sweden. The methodological approach is a qualitative directed content analysis. The results show large differences and inequalities in the quality of leisure-time centres' premises, an educational form characterized by integration with school and therefore to some extent lost autonomy. Activities in leisure-time centres combine individuality and social community in creative forms of play and social relationships. Because of this there are complex requirements for premises and dysfunctional premises reduce the opportunities to create good learning environments. The existing conditions for the majority of leisure-time centres do not correspond to the intentions in the steering documents concerning good learning environments. Leisure time centres have started to reproduce the (environmental) logic of 'traditional teaching premises' and to ignore their own (environmental) potential, which is even prescribed in specific steering documents. These results have implications for policy decisions and educational development.

Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete

“…Planeringsresursen för fritidshemmen äts upp av den ordinarie skolverksamheten och pedagogerna upplever en ambivalens med att inte kunna bedriva fritidshemsarbetet på dess egna premisser. Att förhålla sig till denna nya professionalism (Ackesjö, 2015;Hjalmarsson & Löfdahl Hultman, 2015) och skolans överordning (Hansen Orwehag, 2013;Boström & Augustsson, 2016) har behandlats i tidigare forskning med inriktning på fritidshemmens verksamhet. De dubbla korstryckande uppdragen problematiseras av Ackesjö och Landefrö (2014) med följande ord: "Vi ställer oss frågan om man som lärare kan bemästra detta dubbla uppdrag utan att en av verksamheterna underordnas den andra (s.…”

“…Även på kommunnivå finns krav på att bedriva systematiskt kvalitetsarbete, men också krav på att formulera kommunala verksamhetsmål och att styra via budget. Lokal kontext kan således påverka styrningen av fritidshemmen och därmed kan nationella olikheter uppstå (Boström & Augustsson, 2016). Som även påpekas av Utbildningsdepartementet (U2012/6626/S) markeras genom förändringen i svensk skollag att fritidshemmen är en del av skolan och att verksamheten därmed ska stimulera elevers lärande.…”

“…Intention och verklighet stämmer emellertid inte alltid överens (Rohlin, 2017). Trots att politiken lyft och lyfter fram fritidshemmens pedagogiska lärandeuppdrag synes avtrycken för dessa ambitioner haft svårt att vinna gehör i dess vardagsarbete (Boström & Augustsson, 2016). Därtill har styrdokumenten och professionen förändrats de senaste åren och medfört en efterfrågan på en tydligare fritidshemspedagogik (Falkner & Ludvigsson, 2016).…”

Everyday practices in Swedish school-age educare centres: a reproduction of subordination and difficulty in fulfilling their mission

“…The possibilities of creating good learning environments for all children in this new pedagogical landscape are therefore seen as problematic (Boström et al, 2015) and concerns about these aspects have been raised by local authorities, consumer groups and researchers (e.g. Boström & Augustsson, 2016).…”

A Web Survey on Learning Environments and Staff in Swedish Leisure-Time Centres as a Starting Point for a Nordic Research Network and International Cooperation

“…Up to now the analysis of the web survey already resulted in relevant papers (Boström, Hörnell, & Frykland, 2015;Boström & Augustsson, 2016;Augustsson, 2016) and further papers are in preparation (e.g. Perselli, Hörnell, & Frykland, 2016).…”