Kontextualisera, spegla, vidga och estetisera: Gymnasielärares litteraturdidaktiska infallsvinklar till Pajtim Statovcis roman Min katt Jugoslavien

Abstract

Pajtim Statovcis Min katt Jugoslavien är en av de mest uppmärksammade debutromanerna i Finland under 2010-talet. Dess mångtydighet, särskilt vad gäller symboliska och metaforiska tolkningsmöjligheter, har förundrat och fascinerat läsare både i Norden och internationellt. Romanens komplexitet gör den intressant såväl litterärt som litteraturdidaktiskt sett. Inom den nordiska litteraturdidaktiska forskningen har det de senaste åren vuxit ett intresse för att studera litteraturarbete med komplexa, litterära texter. Med utgångpunkt i begreppen kunskapsfält (Aase, 2005) och uafgørlighed (Johansen, 2018) utforskar och diskuterar vi i artikeln vilka litteraturdidaktiska överväganden en grupp gymnasielärare gör i samtal om romanen när deras avsikt är att använda romanen i litteraturundervisningen. Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan fyra finlandssvenska gymnasielärare. Analysen visar hur lärarnas litteraturdidaktiska överväganden utmynnar i en rad olika infallsvinklar på romanen, allt från att kontextualisera till att spegla, vidga och estetisera den litterära texten.

Litteraturhistoriskt undervisningsinnehåll – introduktion och respons

“…Rødnes (2014) skriver att personliga ingångar till litteraturen skapar engagemang men att det finns ett behov av andra arbetssätt för att eleverna ska utvecklas vidare. I en litteraturdidaktisk studie av Höglund et al (2020) får lärare resonera om olika sätt att ta sig an läsningen av romanen Min katt Jugoslavien (Statovci, 2016) med eleverna. Ett tänkbart sätt som lärarna kommer fram till är att spegla den litterära texten, det vill säga att göra intertextuella kopplingar till klassiska verk och placera romanen i ett litteraturhistoriskt sammanhang (Höglund et al, 2020).…”

“…I en litteraturdidaktisk studie av Höglund et al (2020) får lärare resonera om olika sätt att ta sig an läsningen av romanen Min katt Jugoslavien (Statovci, 2016) med eleverna. Ett tänkbart sätt som lärarna kommer fram till är att spegla den litterära texten, det vill säga att göra intertextuella kopplingar till klassiska verk och placera romanen i ett litteraturhistoriskt sammanhang (Höglund et al, 2020). Även om det inte framgår om studien av Höglund et al grundades i en ambition att engagera eleverna, belyser ändå studien lärarnas aktiva val att arbeta med intertextuella inslag i litteraturundervisningen.…”