Kommunikation og læring i det håndværksmæssige læringslandskab

Abstract

Kommunikation er et væsentligt didaktisk perspektiv, hvad enten den er digital, verbalt, visuel, kropslig eller noget andet. Det væsentlige i kommunikationen er at vælge kommunikationsformer og kommunikative ressourcer, der muliggør, at de ønskede signaler når modtageren i en form, der er mulig for modtageren at sanse (opfatte), og signalerne skal gerne opfattes på samme måde, som har været afsenderens intention. Artiklen forsøger at afdække, hvorledes kommunikationen foregår i praksissituationer mellem mennesker i det håndværksmæssige lærings­rum? Hvorledes er kommunikationsopbygningen, tætheden og varigheden af kommunikatio­nernes enkeltdele i dette praksisfelt? Hvorledes forholder under­viserne sig i det didaktiske valg af kommunikationsform og kommunikativ ressource i forhold til undervisningens faglige indhold i værkstedsfaget. Disse forhold er alle interessante og relevante i undervisernes didaktiske overvejelser i forhold til forskellige såvel praktiske som teoretiske fagelementer i værkstedsfagene, og for elevernes eller de studerendes muligheder for at modtage de afgivne signaler. De empiriske data tager afsæt i dataindsamlinger, der er foregået i 2014-2018 i forbindelse med arbejdet med artiklerne:"Kommunikation och lärande i slöjd­verkstaden”, ”Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning - hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger” samt ”Slöjdmetodiken svarta hul”. Artiklerne er udarbejdet af Joakim Andersson, Lone Brøns-Petersen. Peter Hasselskog og Bent Illum. Empirien relateres og diskuteres i forhold til kommunikationsteori og til lærings/hukommelses/pædagogisk teori.

Pedagogisk slöjd i post-pandemitid

“…Relaterat till slöjdprocessen, som visualiseras som en båge från idé till artefakt i figur 1, kan detta innebära att idén är slöjdarens egen, lånad eller lånad och anpassad. En slöjdare i ickenormativa miljöer löser självmant uppkommande utmaningar och befinner sig i ett inre läranderum (Illum, 2004) och fäster nödvändigtvis ingen större uppmärksamhet vid det som sker utanför det egna görandet. Vid oöverkomliga utmaningar avbryts arbetet och slöjdaren söker information i det yttre läranderummet med hjälp av exempelvis medmänniskor, litteratur och webbmaterial.…”

“…Till skillnad från aktivitet siktar arbete mot ett bestämt handgripligt resultat, det som görs kumulerar och en artefakt växer fram. Illum (2004) beskriver detta som processens dialog som den enskilde slöjdaren befinner sig i. Hartvik (2013) konstaterar exempelvis att varje skär i träsvarvning bygger på det tidigare och utgör ett moment i en strävan mot resultatidealet i form av en artefakt.…”