Interna förhandlingar om journalistikens framtid

Abstract

Docent, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. oscar.westlund@jmg.gu.se INTRODUKTIONJournalistik utgör fortfarande en central del av många människors vardag. Journalistik ses vanligen som en central och samhällsbärande del i demokratin. Journalistik är både beständig och föränderlig. Journalistik, och de villkor och rutiner som omgärdar denna, påverkas av en rad olika faktorer och flera aktörer. Vad som faktiskt blir journalistik kan ses som en kompromiss, eftersom det finns olika aktörer som är med och påverkar dess utfall. Vissa aktörer har under senare år intagit en alltmer inflytelserik position. Det är en kompromiss eftersom förhandlingarnas utfall ofta innebär mer fördelar för vissa av de inblandade parterna än för andra. Att det sker förhandling av journalistiken bland aktörer inom nyhetsorganisationer är dessvärre ett område som det forskats relativt lite kring. Denna artikel avser därför sätta fokus på detta område. Artikeln syftar till att introducera olika nivåer av påverkan på journalistiken, inte minst hur aktörer inom nyhetsmedieorganisationer förhandlar fram journalistik utifrån fyra specifika logiker; professionell logik, marknadslogik, deltagande logik och automatiserad logik. JOURNALISTIK, UTMANINGAR OCH INNOVATION I EN DIGITAL TIDSÅLDERDet finns många olika slags former av journalistik, från de traditionella formerna av tidnings-, radio-och tv-journalistik, till en uppsjö av olika slags digital journalistik. Det finns också sådant som somliga vill kalla för journalistik, men där andra vill markera att det inte är journalistik. Det finns ibland oerhörda kvalitetsskillnader mellan journalistik och "journalistik", där det senare ibland rent av publicerats i syfte att sprida specifika intressen eller desinformation. Det är långtifrån säkert att medborgarna har den medie-och informationskunnighet som krävs för att avgöra skillnaden mellan de två.Det senaste året har det i offentlig debatt och bland forskare kommit att bli ett allt större fokus på frågeställningar som berör "falska nyheter", förtroende för journalistiken och nyhetsmedier, liksom automatisering och datajournalistik. Genom offentliga utredningar

Logics, tensions and negotiations in the everyday life of a news-ranking algorithm

“…What Westlund (2017) discusses as a logic of participation was not apparent as the Daily's readers/visitors to the front-page have not been included in this study. But what I label as a programming logic has similarities with Westlund's logic of automation, solving the Daily's profit problem through reducing costs and streamlining the news publishing.…”

“…On top of this, Lewis and Westlund (2014) argue that digital technology constitutes a third face on news organizations Janus bust. Discussing challenges to journalism in a digital age, Westlund (2017) adds a logic of participation and a logic of automation. The logic of participation values citizens possibilities to participate in journalism by, for example, (co)creating and discussing news.…”

“…The logic of participation values citizens possibilities to participate in journalism by, for example, (co)creating and discussing news. The logic of automation values technologies’ possibilities for journalism, in, for example, reducing costs and streamlining newsroom work (Westlund, 2017). To this can be added Lewis and Usher’s (2013: 607–608) study of open source in journalism in which they underline normative values of iteration (continuously releasing unfinished code for beta-testing) and tinkering (privileging play and participation).…”

“…This article attends to a leading Swedish legacy daily and focuses on the introduction and evolvement of algorithmic automation of work processes rather than on audience metrics. Here, I follow Westlund’s (2017) call for research on negotiations between different actors within the newsroom. Similarly, Napoli (2014) has called for an inquiry into the processes via which practices, and norms become accepted and adopted.…”