Information Systems Development for Emerging Public Sector Cross-sector Collaborations: The Case of Swedish Emergency Response

Abstract

Information systems (IS) seem prevalent in modern societies and this has resulted in the rapid digitalisation of different societal sectors. One application domain of IS is emergency response systems (ERSs), which are responsible for delivering essential services to save lives and minimise environmental damage in both small, frequent and large-scale emergencies. Specific IS applications are in turn used in ERSs to support such aspects as decision-making, communication, information sharing and the dispatching of resources. Public sector cutbacks and a lack of professional resources have negatively affected emergency response at the same time as natural and man-made disasters (e.g. forest fires, storms, terror attacks) have intensified in recent decades. At the same time, frequent, small-scale accidents continue to occur, both in urban and sparsely populated areas. As a result, emergency response actors, first responders, are often placed under severe pressure. An emerging trend in response to these challenges, both in Sweden and internationally, is to create cross-sector forms of collaboration, by combining alternative resources from various sectors. Since these collaborations are relatively new and involve heterogeneous stakeholders, it is essential to understand the context, as well as actors' tasks and needs in related IS development processes. When the work on this thesis started, there was a perceived lack of knowledge relating to ERS cross-sector collaboration and the associated needs for digitalisation/IS support; for example, in which situations actors should be involved, what they should do, what challenges they may face and how these may affect IS.Organisational and needs analyses are deemed essential first steps that can be used to understand the nature of these collaborations, their heterogeneous users and stakeholders, potential needs, and related opportunities and challenges. One way to do this is to enable user participation, gaining help from stakeholders who may know the context. However, despite the many perceived benefits, user participation is also associated with several challenges; for example, how to identify and involve relevant stakeholders, especially when they are numerous and heterogeneous. These challenges have been discussed in relation to the new public sector but not specifically in the development of cross-sector collaborations in ERSs. Furthermore, using different frameworks for performing organisational/stakeholder/needs analysis in new domains can help to structure them. At the beginning of the work on this thesis, there was a perceived lack of broad frameworks for ERS cross-sector collaborations that could be used as tools in the related analysis and user participation activities. Finally, at a theoretical level, it was deemed interesting to use network governance as an analytical lens to enable a further understanding of the ERS cross-sector collaboration phenomenon.The thesis objective is thus to explore IS-related opportunities, challenges and needs aimed at supporting heter...

Det frivilliga fältets geografi: En forskningsöversikt över det frivilliga fältets förutsättningar för samverkan inom räddning och respons

“…Sökningen visar att det är svårt att se frivilligsamverkan med räddning och respons som ett fält utan snarare är fragmenterade resultat inom olika forskningsfält. Jämförelser med tre andra litteraturöversikter på området av baserat i organisationsteori och logistik, Mojir (2018)…”

“…Den första dimensionen gäller grad av inriktning mot räddning och respons, skydd, trygghet, säkerhet eller med verksamhet /resurser som också kan användas för räddning och respons samt övningsverksamhet och diskuteras hos exempelvis Smith et al, (2010), Whittaker et al (2015), Wolf & Bryer (2017), Yousefi Mojir (2018), Cash et al (2020). Här omfattas också om man deltar i/driver övningsverksamhet, har egen säkerhetspolicy och plan Här återfinns såväl verksamheter som har räddning som huvudändamål som exempelvis Svenska Sjöräddningssällskapet, Sveriges frivilligbrandkårer, SAR Sweden och Sveriges Fjällräddares riksorganisation, eller verksamheter med annat huvudändamål men med resurser och verksamhet som ändå är av stor vikt för räddning, som exempelvis de frivilliga försvarsorganisationerna och Hemvärnet.…”

“…Graden av formalisering, dvs hur mycket verksamheten är standardiserad, bygger på rutiner och förutbestämda processer avseende exempelvis procedurer för beslut och rekrytering, utbildnings/kompetenskrav/ formella överenskommelser, befordringsgång, verksamhetsprocedurer och rapportering har betydelse på flera sätt för samverkan. Det diskuteras hos Smith et al (2010), Yousefi Mojir (2018), Tõnurist & Surva (2017) Puolokainen et al (2018), MSB (2022). Dels tydliggör det hur verksamheten ska gå till för de medverkande, dels borgar det för att man utför verksamheten på ett visst sätt som kan beskrivas, bedömas och förutsägas för eventuella samverkanspartners.…”

“…Möjligheterna att informera, kommunicera och till och med larma ut personer som finns nära olyckan till en första respons har ökat liksom viljan att larma ut frivilliga personer eller grupper (Andersson, MSB 2016, Pilemalm 2019, Matinrad 2022. Särskilt har de digitala möjligheterna möjliggjort utveckling av sådan samverkan (YousefiMojir 2018, Ramsell et al 2020, Pilemalm 2021, Matinrad 2022. räddningstjänsten och viss utbildning kan ge en första insats på larm de blir utlarmade till via app i telefonen.…”

“…räddningstjänsten och viss utbildning kan ge en första insats på larm de blir utlarmade till via app i telefonen. Det finns inga krav på att ge respons och inte heller krav på tillhörighet i någon organisation Mojir (2018). pekar på en mängd möjliga aktörer som kan ge en första respons varav ett flertal tänkbara frivilliga: individuella privatpersoner, volontärer, grupper, sammanslutningar, klubbar och formella organisationer.…”