Higher Learning and the Critical Stance

Curzon-Hobson, Aidan

doi:10.1080/0307507032000058091

Cited by 23 publications

(16 citation statements)

References 4 publications

Supporting

Mentioning

Contrasting

Unclassified

Order By: Relevance

“…The purposes of Western higher education institutions (HEIs), by which we mean English speaking HEIs and those located within Western Europe, are orientated around developing students as critical thinkers and critical actors, ready to contribute to society though the innovation and creativity, engendered by critical examination of the world that surrounds them (Kreber, ; Curzon‐Hobson, ). We depict ‘Western’ reasoning as involving both critical thinking and critical being .…”

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

The use of critical thinking in higher education in relation to the international student: Shifting policy and practice

Hammersley‐Fletcher

Hanley

2016

British Educational Res J

View full text Add to dashboard Cite

Academic staff working within Western higher education institutions (HEIs), have a responsibility to encourage the continuous critique of knowledge and values, expressed both within the curriculum that they deliver and within society more widely. Critical thinking is often regarded as the hallmark of a good education. Atkinson however raised concerns, that such practices may possess an exclusive (and reductive) character, fraught with cultural issues. Consequently, international students may be at a disadvantage in understanding the underpinning principles of critical thinking. This article draws upon data from a small case-study sample of international Masters level students, as a means to examine and refine notions of critical thinking in relation to practices within one United Kingdom university. We suggest that these data indicate that it is time to re-evaluate and reconsider the ways in which we understand and promote critical thinking within academic work.

show abstract

Section: Introductionmentioning

confidence: 99%

The use of critical thinking in higher education in relation to the international student: Shifting policy and practice

Hammersley‐Fletcher

Hanley

2016

British Educational Res J

View full text Add to dashboard Cite

show abstract

“…Det holistiska perspektivet, slutligen, vill å sin sida fånga upp många olika betydelser av kritiskt tänkande, som exempelvis kunskapskritik, reflektion och handling. Målet för högre utbildning blir då att integrera de olika beståndsdelarna för att främja utvecklingen av "en kritisk varelse" (Barnett 2015;Curzon-Hobson 2003).…”

Section: Intervjuguide Och Frågorunclassified

Kritiskt tänkande i forskarutbildningen – handledares röster om ett betydelsefullt examensmål

Kalm

Bexell

2017

Högre utbildning

View full text Add to dashboard Cite

Kritiskt tänkande är ett centralt mål för forskarutbildning och annan högre utbildning. Ändå saknas en enhetlig och allmänt vedertagen definition av detta mål. I denna artikel undersöker vi uppfattningar hos forskarhandledare i statsvetenskap om vad kritiskt tänkande är, samt hur de ser på förutsättningarna för kritiskt tänkande som ett moment i forskarutbildningens praktik. I intervjuerna framkommer att det finns en samsyn kring vad som är kärnan i kritiskt tänkande, men att somliga därutöver ger begreppet en utökad innebörd. Skillnaderna i synsätt verkar framför allt ha att göra med vetenskapsteoretisk orientering. Vad gäller uppfattningarna om kritiskt tänkande i forskarutbildningens praktik menar alla att det kritiska tänkandet är utsatt för hot från olika håll. Det finns dock en skillnad i att vissa betonar hot på institutionsnivå medan andra snarare betonar strukturella faktorer som regelsystem och finansieringsramar. Vi menar att det inte är önskvärt att försöka tvinga fram något gemensamt synsätt, men att det är viktigt att påvisa existerande skillnader i syfte att underlätta diskussioner och synliggöra tolkningsutrymmet för detta examensmål. Genom att även belysa de konkreta förutsät-tningarna för att lära ut kritiskt tänkande talar vår artikel dels till en akademisk litteratur om kritiskt tänkande i högre utbildning, dels till en aktuell debatt om universitetets roll och villkor.Nyckelord: kritiskt tänkande; forskarutbildning; självständighet; kreativitet; marknadisering inledning Att tänka och förhålla sig kritiskt framhålls som ett centralt mål för högre utbildning. Högskole-lagen anger att utbildningen på grundnivå (bl.a.) syftar till att "utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar" (Högskolelagen 1992, 1 kap, 8 §). I examensordningen för forskarutbildningen är målen som berör "färdighet och förmåga" att doktoranden ska "visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer" samt "visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete" (Högskoleför-ordningen 1993, Bilaga 2). Dessa ambitioner återspeglas i de allmänna studieplanerna för svenska forskarutbildningar i statsvetenskap där en av målsättningarna är att utbilda självständiga och kritiska forskare (Statsvetenskapliga institutionen Lund, 2016;Statsvetenskapliga institutionen Stockholm, 2015;Statsvetenskapliga institutionen Uppsala, 2012).

show abstract

“…Thus, in teaching for human rights, we aimed to illustrate the ways in which power inequities can be reified by such saviour approaches to human rights, and to point out that changing the system of inequities requires awareness and action by those within positions of power, in our case, teachers and school administrators (Cardenas, 2005). However, such a level of critical reflection is difficult and required students to see themselves as incomplete and in a state of becoming and, perhaps, even culpable in maintaining a divided global social order that benefits them (Curzon-Hobson, 2003;Tallon & McGregor, 2014).…”

Section: Teaching For Human Rightsmentioning

confidence: 99%

“…A central concern in the planning stages was how best to approach the development of learning opportunities that exposed teachers to developing a "critical stance" (Curzon-Hobson, 2003) on such an emotionally impactful topic as human rights. "A critical stance," wrote CurzonHobson (2003) "refers to how one encounters knowledge and how one engages with another in the pursuit of understanding.…”

Section: A Critical Stance In Teaching About Through and For Human mentioning

confidence: 99%

A Critical Approach to Teaching About, Through, and For Human Rights

Cranston

Janzen

2017

cjsotl-rcacea

View full text Add to dashboard Cite

This paper presents the findings from a collaborative inquiry research study that explored instructors’ perspectives and students’ perceptions of an innovative ten-day graduate level human rights education course for educators. The course was the result of a partnership between the Faculty of Education at the University of Manitoba and the Canadian Museum for Human Rights. The purpose of the course was to encourage students to critically examine human rights; specifically, whose human rights stories get told, how they get told, and by whom. The findings suggest that while there were worthwhile insights gained when considering on teaching about, through, and for human rights, there were also significant challenges that can inform other courses that encourage students to adopt a critical stance with topics, like human rights, that seem unassailable. Cet article présente les résultats d’une recherche menée en collaboration dont l’objectif était d’explorer les perspectives des instructeurs et les perceptions des étudiants concernant un cours de cycle supérieur de dix jours pour éducateurs sur les droits de la personne. Le cours était le résultat d’un partenariat entre la Faculté d’éducation de l’Université du Manitoba et le Musée canadien pour les droits de la personne. L’objectif du cours était d’encourager les étudiants à examiner les droits de la personne de façon critique, en particulier les récits concernant les droits de la personne qui sont racontés, la manière dont ils sont racontés et par qui. Les résultats suggèrent que, bien que le cours ait permis d’acquérir des connaissances utiles qui peuvent être enseignées sur les droits de la personne et pour ces droits, il a également permis de mettre à jour des défis importants qui pourraient s’appliquer à d’autres cours dans lesquels on encourage les étudiants à adopter un point de vue critique sur des sujets tels que les droits de la personne qui semblent inattaquables.

show abstract

Higher Learning and the Critical Stance

Cited by 23 publications

References 4 publications

The use of critical thinking in higher education in relation to the international student: Shifting policy and practice

The use of critical thinking in higher education in relation to the international student: Shifting policy and practice

Kritiskt tänkande i forskarutbildningen – handledares röster om ett betydelsefullt examensmål

A Critical Approach to Teaching About, Through, and For Human Rights

Contact Info

Product

Resources

About