Heterographics as a Literary Device

Abstract

Heterographics (“other lettering”) refers to the use of two scripts in one text or a translation of a text from one script to another. How might the occasional use of heterographics in literary texts highlight issues of cultural diversity? Drawing on intermedial theory and studies of literary multilingualism, literary translation, and pluriliteracies, this article examines various functions of heterographics in selected contemporary literary texts. Examples of embedded Greek, Chinese, Cyrillic, and Arabic script are analysed in works published in Swedish, French, and English between 2004 and 2015, selected because they thematise cultural diversity and linguistic boundaries. The conclusion is that heterographic devices emphasise the heteromediality of literary texts, thereby heightening readers’ awareness of the visual-spatial features of literary texts, as well as of the materiality of scripts. Heterographics influence readers’ experiences of cultural affinity or alterity, that is, of inclusion or exclusion, depending on their access to practices of pluriliteracies.

The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders

“…6 For the issue of embedded alien scripts in literary texts, see the thorough study of . See also Bodin (2018). 7 "-Fritjoff, sa sköterskan.…”

“…Men jag lyssnade uppmärksamt, och för varje gång uppfattade jag nya ord och nya sammanhang." 12 For this device, see also Tidigs (2014, 102) on partial linguistic knowledge (or ignorance) as aesthetically productive and Bodin (2018), on the reader's potential experience of cultural alterity. 13 For more examples (except the ones from Gripen, Vaka and Måltid analysed in this chapter), see Colliander (1969, 29;1968, 29, 193;1971, 98).…”

Flerspråkig litteratur och läsare iinteraktion

“…Just textens materialitet och läsningens sensoriska aspekter är också det centrala i Tidigs och Huss förståelse av den flerspråkiga texten och läsarna. I mötet med främmande ord, och i än högre grad i mötet med främmande skrift (Bodin 2018(Bodin , 2020a(Bodin och 2020b, inbjuds läsare att arbeta med med ordens visuellt-spatiala och auditivt-temporala modaliteter. Just multimodala och intermediala perspektiv på litterär flerspråkighet är ett framträdande stråk inom den nyaste forskningen (Huss 2020; Kauranen 2020; Tidigs och Huss 2017; Tidigs 2020a, 2020b och 2020c), och spelet mellan olika modaliteter ger såväl Nykvists och Klevelands som Bodins artiklar prov på i detta nummer.…”

Skriftens roll i skådespelet. Flerspråkighetoch flerskriftlighet i Göran Tunströms Chang Eng

“…3 Frågan om flerskriftlighet i litteraturen gäller på liknande vis användningen av mer än ett skriftsystem i en litterär text. Den är inte lika utförligt behandlad, men exempel finns i artiklar om Mehrschriftlichkeit (Schmitz-Emans 2004;, biscriptalism (Bodin 2020a) och en flerskriftlig scriptworld (Bodin 2020b), samt i artiklar som tar upp heterographics (Lock 2006; och heterografi som litterärt grepp (Bodin 2018a). Här kommer såväl termerna flerskriftlighet som heterografi att användas, och med heterografi ('annanskrift'; jfr Lock 2006, "other lettering") avses då särskilt relationen mellan de olika skriftsystem som används inom en och samma text, hur skillnaden mellan dem kan användas litterärt produktivt.…”

“…Undersökningen bygger på de medieteoretiska utgångspunkter som jag presenterat i artikeln "Heterographics as a Literary Device: Auditory, Visual and Cultural Features" (Bodin 2018a). Utifrån begreppet heteromedialitet, som betonar varje mediums blandade 1.…”