Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan

Abstract

Enligt den svenska förskolans undervisande uppdrag ska alla barn få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga. Forskning visar dock att förskollärare ofta känner sig osäkra på estetiska uttrycksformer, särskilt musik, och som följd undviker de att sjunga och spela med barn. Musik har samtidigt fått ett allt mindre utrymme i förskollärarutbildningen. I studien adresseras frågan vad ett musikundervisande arbete i förskolan innebär och vilka utmaningar förskollärare talar om i relation till arbetet med målstyrd undervisning i musik med förskolans yngsta barn. Studien är genomförd inom ramen för ett utvecklingsprojekt i samverkan med tre förskolor med 1–2-åriga barn. I projektet har fokusgruppssamtal med förskollärarna genomförts och detta har analyserats utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. Två tolkningsrepertoarer framträder i materialet: musik som känsla och musik som ämne, där förskollärarrollerna skiljer sig åt. En slutsats är att ett ämnesadekvat språk är viktigt för möjliggörandet av undervisningsuppdraget. Här befinns lärarutbildningen spela en central roll.

Uppdraget att undervisa i musik. Förskollärares uppdrag att undervisa i musik med utgångspunkt i den nationella läroplanens innehåll och mål

“…Eidevald och Engdahl (2018) beskriver att det förekommer en förändring i styrningen också inom de övriga nordiska länderna och visar på att denna förändring lett till diskussioner kring begreppen utbildning och undervisning. Forskning idag visar tydligt att undervisning kräver en teoretisk medvetenhet (Holmberg & Vallberg Roth, 2018;Lagerlöf & Wallerstedt, 2018). Diskussioner om barns lärande och om förskolan ska vara skolförberedande eller om barn ska utvecklas som personer anser Eidevald och Engdahl (2018) vara oväsentligt eftersom lärare både behöver initiera innehåll för barn och följa barns erfarenhetsvärld.…”

“…Dessa studier visar att lärarnas förmåga att undervisa i musik inte alltid möter barnens behov och intresse av att få musicera. En orsak till detta kan vara att musik har fått ett betydligt mindre utrymme i lärarutbildningarna i Norden (Björk et al, 2019;Lagerlöf & Wallerstedt, 2018;Vist, 2014). Pakanen (2020) anser att detta borde åtgärdas eftersom lärare behöver ha ett starkt kunnande i olika kreativa uttryckssätt för att kunna använda dem i den pedagogiska verksamheten med barn.…”

“…Undervisning i musik kan således förstås som att bygga vidare på de erfarenheter och intressen barn har och det innebär att gå in i barns redan pågående meningsskapande processer, menar Lagerlöf och Wallerstedt (2018). En liknande syn har också Björk-Willén et al (2018) som nämner att undervisning kräver både anpassning till barnens tidigare erfarenheter och tillhandahållande av utmaningar som gör det möjligt för barn att få nya kvalitativt annorlunda erfarenheter.…”

“…Undervisning kräver både en teoretisk medvetenhet och en förståelse för läroplanens innehåll av lärarna (jfrNiemelä, 2022), vilket endast några få av lärarna i denna studie visar på. Lärarna borde utveckla sin förståelse för att kunna använda ett professionellt språk för att kunna tala om och problematisera musik (jfrLagerlöf & Wallerstedt, 2018) och rikta barnens uppmärksamhet mot musik som mål.…”