Diskursöverbryggande perspektiv på återkopplande skrivsamtal i årskurs 3

Abstract

Föreliggande studie svarar mot behovet av en mer nyanserad förståelse av skrivundervisning i tidiga skolår genom att belysa återkopplande samtal under klassrumsarbete med rådgivande brev. Studiens deltagare var en undervisande skolbibliotekarie och elever i årskurs 3 som genomförde en skrivuppgift efter högläsning av en barnbok. Materialet utgörs av ljudupptagningar samt fotograferade elevtexter. Analysen bygger på en empirinära operationalisering av Ivanićs ramverk för skrivdiskurser med fokus på hur samtalen relaterade till språklig korrekthet, struktur och kommunikativa mål. Den kommunikativa aspekten synliggörs genom Hallidays registerteori, medan interaktionen visualiseras som diskursiva rörelser mellan dessa olika perspektiv eller textnivåer. Resultatet visar att bibliotekarien ofta motiverade en viss textstruktur genom att hänvisa till aspekter som rörde den kommunikativa kontexten, såsom nödvändigheten att lugna mottagaren och ge tydliga motiveringar av föreslagna råd. Bibliotekarien förde också uppmärksamheten till behovet av att vara tillräckligt språkligt explicit i konstruktionen av texten. Därmed kunde diskursöverbryggande rörelser ses mellan ett fokus på struktur/innehåll och ett fokus på kommunikativ situation. Återkoppling gällande språklig korrekthet motiverades mer sällan med kommunikativa hänsynstaganden men detta förekom i samtal om sambandsord. Studien bidrar med en analytiskt lins som kan användas för att belysa interaktion under andra skrivdidaktiska moment.

Narrativt skrivande i årskurs 1

“…Grundskolans tidiga skrivundervisning utgör fundamentet för elevers inträde i en global skrivgemenskap (Bazerman, 2016;Graham, 2019;Ivanič, 2004). Trots att skrivforskning förespråkar att skrivande ska ses som en socialt kommunikativ process utifrån ett funktionellt perspektiv (Chen & Myhill, 2016;Nordlund, 2016;Smidt, 2010;Solheim & Falk, 2021;Thorsten, 2019), präglas de tidiga svenskämnena av en undervisningspraktisk slagsida mot textformalia (Forsberg, 2021;Liberg et al, 2012;Walldén, 2023). För skrivundervisning uppmärksammas elevers samskrivande som en framgångsfaktor (Bazerman, 2016;Graham, 2019;Skoog, 2012) tillsammans med lärare som iscensätter läroplanens formuleringar på ett elevnära sätt (Graham, 2019).…”

“…För skrivundervisning uppmärksammas elevers samskrivande som en framgångsfaktor (Bazerman, 2016;Graham, 2019;Skoog, 2012) tillsammans med lärare som iscensätter läroplanens formuleringar på ett elevnära sätt (Graham, 2019). Gällande elevnära iscensättningar visar Ridell och Walldén (2023) i en multimodal textanalys hur den grafiska modellen Berättelseansiktet nära relaterar till explicita användningar av begrepp för tidigt narrativt skrivande i grundskolans svenskämnen (Skolverket, 2022a(Skolverket, , 2022b) med en vardagsnära metafor för unga elever. I denna studie undersöker jag hur elever använder denna modell och ytterligare multimodala läranderesurser i två skrivsituationer.…”

“…I studien tar jag ett narratologiskt avstamp för att identifiera vilka berättelseelement eleverna tar fasta på. Analysen av berättelseelementen tar fasta på funktionell skrivundervisning genom narrativa funktioner, vilket operationaliserar Hallidays (1975) metafunktioner inom berättelser och utvecklar tidigare resonemang av Ridell och Walldén (2023Walldén ( , 2024. Även Ridell & Walldéns (2023) multimodala analys av Berättelseansiktet utgör en utgångspunkt i föreliggande studie.…”